Stevelia Aufi sitter på platsen där hennes hem en gång stod, innan cyklonen Freddy förstörde det. Foto: Thoko Chikondi / Oxfam

Klimat och ojämlikhet

Klimatkrisen är ojämlik och orättvis – de rikaste har störst ansvar

Sveriges Vägval

Det skulle ta 30 år för en medelsvensk att släppa ut lika mycket som en från Sveriges rikaste 0,1 procent gör på ett år

Sveriges vägval: Folkvilja eller vinstintresse

Klimatkrisen är ojämlik och orättvis

På Oxfam vet vi att klimatförändringar, fattigdom och ojämlikhet hänger ihop.

Extrema väderhändelser, så som torka, översvämningar och cykloner blir allt vanligare, och drabbar de som redan är mest sårbara hårdast. Det är till exempel fem gånger vanligare att människor i fattiga länder tvingas på flykt på grund av extremväder, jämfört med i rika länder. Uppvärmningen slår också mot fattiga människors försörjning exempelvis genom sämre eller uteblivna skördar.

Samtidigt är det de rikaste som också släpper också ut överlägset mest koldioxid. Tittar man endast på inkomstskillnader ser man att:

En person från världens rikaste 0,1 procent släpper ut mer på en dag än vad en person från de fattigaste 50 procenten gör på ett år.
Världens rikaste 1 procent släpper ut dubbelt så mycket som de fattigaste 50 procenten i världen gör tillsammans. Världens rikaste 10 procent står för nästan hälften av alla utsläpp
Världens fattigaste 50 procent står för mindre än 10 procent av de globala utsläppen

Under de senaste decennierna har koldioxidutsläppen ökat dramatiskt och den kvarvarande koldioxidbudgeten har ätits upp i rasande takt. Dessa ökade utsläpp har framförallt kommit från ökad konsumtion från de redan välbeställda, inte från människor som tagit sig ur fattigdom.

De rikastes ansvar i klimatkrisen

De allra rikastes livsstilar skapar ohållbara sociala normer, där koldioxidsintensiva aktiviteter som hög konsumtion av kläder, privatjets, lyxiga utomlandsresor och sportbilar blir till statussymboler. Det leder till att de som inte har samma höga inkomst strävar efter att uppnå en liknande livvstil, och skapar en ursäkt för varför man själv inte behöver minska sina utsläpp.

Förutom större utsläpp har de rikaste, via sina tillgångar, makt att påverka ekonomin och politiken. Eftersom många fossila företag också har en ultrarik ägare finns det starka intressen för de allra rikaste att behålla nuvarande fossilberoende ekonomiska system. Det gör att det finns incitament att påverka klimatpolitiken, till exempel genom att sprida klimatförnekelse och påverka för att fördröja omställningen.

Allt detta pågår samtidigt som klimatkrisen skördar liv och försörjning och drabbar dem med allra minst skuld för utsläppen.

Denna kombination är det som kallas klimatojämlikhet. I över ett decennium har Oxfam kampanjat för att skapa medvetenhet om hur ojämlik klimatkrisen är och uppmanat världens ledare till att vidta handling.

Läs våra rapporter om ojämlikheten bakom klimatkrisen

Ojämlikheten bakom klimatkrisen

Klimatojämlikhet i Sverige

Cirka två tredjedelar av svenskarna tillhör världens rikaste 10 procent, som står för nästan hälften av de globala utsläppen. Men även i Sverige är skillnaderna i utsläpp mellan inkomstgrupper stora.

Sveriges rikaste 10 procent (ca. 1 miljon individer) står för 23 % av utsläppen, med ett genomsnittligt koldioxidavtryck på 15 ton CO2 per person och år.

En person från Sveriges rikaste 1 procent släpper i genomsnitt ut 48 ton CO2 per person och år, vilket är 11 gånger mer än en person från de 50 procent med lägst inkomst.

En person från Sveriges rikaste 0,1 procent släpper i genomsnitt ut 198 ton CO2 per person per år, 45 gånger mer än en person från de 50 % som har lägst inkomst.

Sen 1990 har svenskarna med lägst inkomst gjort den största utsläppsminskningen, medan de allra rikaste istället har ökat sina utsläpp. Sveriges rikaste 1 och 0,1 procent har ökat sina utsläpp med 24, respektive 44 procent. Under samma period har de 50 procent med lägst inkomst i Sverige minskat sina utsläpp med 31 procent. Ansvaret för Sveriges klimatomställning har lagts på svenskarna med lägst inkomster.

Konsekvenserna av svenskarnas utsläpp

Alla bär inte samma skuld för svenskarnas utsläpp, men faktum är att våra utsläpp har konsekvenser i världen.

Ett år av nuvarande svenska konsumtionsbaserade utsläpp kommer att innebära över 4 600 dödsfall i världen på grund av värme de kommande 100 åren. De som kommer drabbas hårdast är människor i låg- och lägre medelinkomstländer.

Hur vi arbetar

Vi verkar för en klimatomställning som är rättvis: en omställning där de som bidragit mest till krisen också tar störst ansvar för att lösa den, och där drabbade samhällen får stöd. Det gör vi på flera sätt.

Tar fram research och påverkar för att förändra

Flera gånger om året tar vi fram nya analyser som visar vilka som släpper ut mest, vilka konsekvenser det får, och vad politiker bör göra för att förändra situationen.

Med vår expertis och erfarenhet från vårt arbete runt om i världen uppmanar vi politiker och företag att agera. Några av våra stående förslag är att politiker bör omfördela resurser från de ultrarika, bland annat genom att beskatta de allra rikaste individerna. Vi föreslår också åtgärder för att minska utsläppen av koldioxid och för en ny ekonomisk modell för människan och planetens välbefinnande. För att klimatomställningen ska lyckas måste den också vara jämlik och rättvis.

Data från Climate Equality (2023, Oxfam)

Stöttar de som drabbas av klimatförändringarna

De människor och länder som är fattiga är också de som drabbas hårdast av klimatkrisens konsekvenser. Vid klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, torka, jordbävningar eller andra naturkatastrofer är vi på plats och hjälper till med det mest akuta. Med vår expertis inom vatten och sanitet är vi snabbt där och ser till att människor kan överleva för att bygga upp samhället igen.

Vårt katastrofarbete

Galmo Walo Galagalo är programdeltagare i Oxfams projekt i Funanqumbi. Hon tvättat händerna efter att ha hämtat vatten från den nya vattenstationen. Foto: Mark Wahwai/Oxfam

Bygger för en hållbar framtid

Tillsammans med partnerorganisationer befinner vi oss där klimatförändringarna redan lämnar tydliga spår. Exempelvis så utbildar vi bönder i odlingsmetoder som lämpar sig för ett förändrande klimat. Ett sådant exempel är samarbetet vi har tillsammans med bl.a. Axfood.

Läs om samarbeten