Stevelia Aufi sitter på platsen där hennes hem en gång stod, innan cyklonen Freddy förstörde det. Foto: Thoko Chikondi / Oxfam
Klimat och ojämlikhet
Klimatkrisen är ojämlik och orättvis – de rikaste har störst ansvar
Klimatkrisen är ojämlik
På Oxfam vet vi att klimatförändringar, fattigdom och ojämlikhet hänger ihop.
Extrema väderhändelser, så som torka, översvämningar och cykloner blir allt vanligare, och drabbar de som redan är mest sårbara hårdast. Det är till exempel fem gånger vanligare att människor i fattiga länder tvingas på flykt på grund av extremväder, jämfört med i rika länder. Uppvärmningen slår också mot fattiga människors försörjning exempelvis genom sämre eller uteblivna skördar.
Samtidigt är det de som tjänar mest pengar som också släpper också ut överlägset mest koldioxid.
- Den rikaste 1 % släpper ut lika mycket som två tredjedelar av mänskligheten gör tillsammans
- De fattigaste 50 procenten står för mindre än 10 procent av de globala utsläppen
- De rikaste 10 % står för 50 % av alla utsläpp
Under de senaste decennierna har koldioxidutsläppen ökat dramatiskt och den kvarvarande koldioxidbudgeten ätits upp i rasande takt. Dessa ökade utsläpp har framförallt kommit från ökad konsumtion bland de redan välbeställda, inte från människor som tagit sig ur fattigdom.
Denna kombination är det som kallas klimatojämlikhet. I över ett decennium har Oxfam kampanjat för att skapa medvetenhet om hur ojämlik klimatkrisen är och uppmanat världens ledare till att vidta handling.
Hur vi arbetar
Vi verkar för en klimatomställning som är rättvis: en omställning där de som bidragit mest till krisen också tar störst ansvar för att lösa den, och där drabbade samhällen får stöd. Det gör vi på flera sätt.
Tar fram research och påverkar för att förändra
Flera gånger om året tar vi fram forskning som visar vilka som släpper ut mest, vilka konsekvenser det får, och vad politiker bör göra för att förändra situationen.
Med vår grundliga expertis uppmanar vi politiker och företag att agera. Några av våra stående förslag är att politiker bör begränsa den ekonomiska tillväxten inom sektorer som skadar klimatet samt beskatta de allra rikaste individerna. För att klimatomställningen ska lyckas måste den också vara jämlik och rättvis.
Data från Climate Equality (2023, Oxfam)
Hjälper de som drabbas
De människor och länder som är fattiga är också de som drabbas hårdast av klimatkrisens konsekvenser. Vid klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, torka, jordbävningar eller andra naturkatastrofer är vi på plats och hjälper med det mest akuta. Med vår expertis inom vatten och sanitet är vi snabbt där och ser till att människor kan överleva för att bygga upp samhället igen.
Vårt katastrofarbete
Galmo Walo Galagalo är programdeltagare i Oxfams projekt i Funanqumbi. Hon tvättat händerna efter att ha hämtat vatten från den nya vattenstationen. Foto: Mark Wahwai/Oxfam
Bygger för en hållbar framtid
Tillsammans med partnerorganisationer befinner vi oss på plats där klimatförändringarna redan lämnar tydliga spår. Exempelvis så utbildar vi bönder i odlingsmetoder som lämpar sig för ett förändrande klimat. Ett sådant exempel är samarbetet vi har tillsammans med bl.a. Axfood.
Läs om samarbeten
Klimatojämlikhet i Sverige
I Sverige är skillnaderna i utsläpp mellan inkomstgrupper stor. En person från den 1 % med högst inkomst släpper ut 42 ton CO₂ per person och år – nästan 10 gånger mer koldioxid än någon från de 50 % med lägst inkomst (4 ton CO₂ per person och år). De totala utsläppen från den 1 % med högst inkomst utgör nästan lika mycket utsläpp som alla lastbilar i Sverige släpper ut varje år (4,6 miljoner ton CO₂).
De rikaste 10 % släpper ut 15 ton CO₂ per person och år, och står för 22 % av landets utsläpp – lika mycket som all vägtransport i Sverige varje år.
Sveriges statsminister och alla statsråd tillhör den 1 % med högst inkomst. De tillhör därför den grupp som måste minska sina utsläpp med 93 % till år 2030 för att vi ska nå klimatmålen. Att de politiker som har ansvar för att lägga fram och rösta för förslag som minskar utsläppen själva tillhör den grupp som släpper ut mest är problematiskt och riskerar att sakta ner omställningen som vi behöver.
