Byn Al-Waht i Yemen var en gång ett blomstrande jordbrukssamhälle, men jordbruksmarken är nu ödelagd. Foto: Saleh Hayyan, Oxfam
Sveriges ansvar i klimatkrisen
Svenskarnas utsläpp kommer att orsaka död, hunger och ekonomisk förlust
Svenskarnas utsläpp orsakar minskade skördar nog för att mätta en halv miljon människor om året
Om alla levde som den rikaste 1 procenten av svenskarna skulle mänsklighetens återstående koldioxidbudget för att hålla uppvärmningen till 1,5°C vara borta på 6 månader. Sveriges historiska koldioxidutsläpp är 22 gånger högre än andelen vi utgör av världsbefolkningen. Vi är ett litet land men skadorna vi orsakar i världen är stora.
Sveriges utsläpp har redan haft förödande konsekvenser. Ny forskning från Oxfam Sverige, tillsammans med forskare från Concordia University, Universitat de Barcelona, Dartmouth College och Columbia University, kartlägger ett urval av de konkreta klimatskador svenskarnas utsläpp orsakar i världen:
→ 13,8 miljoner människor hade kunnat mättas i framtiden
Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp 1990–2019 kommer orsaka minskade skördar motsvarande mat nog för att mätta en halv miljon människor om året eller 13,8 miljoner människor totalt mellan 2023 och 2050.
→ De rikaste släpper ut, de fattigaste betalar priset
Globalt står världens rikaste 10 procent för hälften av alla utsläpp i världen. Ungefär 70 procent av Sveriges befolkning tillhör världens rikaste 10 procent. Men det är de länder och människor som lever i fattigdom och som är mest sårbara som drabbas hårdast.
Sanfo Ramata är jordbrukare och bor i Burkina Faso. Hon arbetar med en partner till Oxfam. De senaste åren har klimatförändringarna inneburit en brist på både vatten och foder för hennes djur vilket resulterar i att allt fler av hennes boskap dör. Foto: Oxfam
Sverige måste ta sitt ansvar
Sverige måste ta ansvar för de skador och förluster vi orsakar världen. Sveriges historiska utsläpp orsakar klimatskador i världen, människor dör, skördar går förlorade och den ekonomiska produktiviteten minskar.
För Sveriges orsakade klimatskador är Sverige redan idag skyldiga cirka 24 miljarder SEK per år, till 2030 kommer notan öka till cirka 38 miljarder SEK per år.
Samtidigt undviker Sverige att ta sitt ansvar. Vi är det enda nordiska landet som inte utlovat stöd till den nya fonden för skador och förluster som det internationella samfundet enades om under FN:s klimattoppmöte.
”Sverige som land har ett stort historiskt ansvar. Oxfam beräknar att Sverige skulle behöva avsätta upp till 24 miljarder kronor per år, för att kompensera för de klimatskador som svenska utsläpp orsakar i låg- och medelinkomstländer. Men alla svenskar bär inte samma ansvar. Som Oxfam tidigare visat eldar de rikaste människorna, länderna och företagen på klimatkrisen i en rasande takt. De rikaste har ett dubbelt ansvar att både snabbt minska sina utsläpp, och betala för lidandet de orsakar.”
Astrid Nilsson Lewis, Rapportförfattare
Klimatskadorna
Sveriges historiska konsumtionsbaserade utsläpp har redan orsakat skador i världen, och just nu ökar utsläppen.
Dödsfall
-
Ett enda år av nuvarande svenska konsumtionsbaserade utsläpp kommer att orsaka över 4 600 dödsfall i världen på grund av värme de kommande 100 åren. Av de dödsfall som kommer ske, kommer 78 procent vara i låg– och lägre medelinkomstländer.
Hunger och ekonomisk förlust
-
Svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp 1990–2019 kommer att orsaka minskade skördar motsvarande mat nog för en halv miljon människor om året eller 13,8 miljoner människor totalt mellan 2023 och 2050.
-
Svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp 1990–2019 kommer att orsaka en ekonomisk förlust på 228 miljarder SEK per år eller 6 200 miljarder SEK totalt mellan 2023 och 2050
”Konsekvenserna av svenskarnas utsläpp är allvarliga och dödliga och det kommer förmodligen att bli mycket värre. De som kommer drabbas hårdast är människor som lever i fattigdom och utsatthet, till exempel kommer 78 % av överdödsfallen på grund av värme att ske i låg- och lägre medelinkomstländer. Det är bråttom att snabbt börja minska utsläppen i Sverige och resten av världen – varje ton koldioxid har direkta konsekvenser på människoliv.”
Mira Alestig, rapportförfattare
Men vi bidrar inte alla lika mycket till klimatkrisen
Oxfam Sverige har tidigare visat ojämlikheten som gömmer sig bakom klimatkrisen. I Sverige släpper en person från den rikaste 1 procenten ut nästan 10 gånger mer än någon från de 50 procent med lägst inkomst. Globalt släpper den rikaste 1 procenten ut lika mycket som två tredjedelar av mänskligheten.
Ojämlikheten bakom klimatkrisenMiljardärernas livsstil
50 av världens rikaste miljardärers privatjets och super-yachts släpper ut så mycket koldioxid på ett år att en genomsnittlig person hade behövt leva 300 år respektive 860 år för att komma upp i samma mängd. På 90 minuter, alltså ungefär så lång tid det tar att åka tåg från Linköping till Stockholm, släpper 50 av världens rikaste miljardärer genom sina jets, yachts och smutsiga investeringar ut lika mycket som en genomsnittlig person gör under sin livstid. Skulle alla släppa ut lika mycket som världens rikaste 1 procent hade den återstående CO2-budgeten för att hålla den globala uppvärmningen till 1,5°C tagit slut på mindre än 5 månader.
Mer om världens miljardärerSverige kan fortfarande göra rätt för sig
24 miljarder SEK per år är Sveriges nota på redan nu för de klimatskador vi orsakar. Till 2030 kommer den att öka till 38 miljarder SEK.
För att betala notan samt kraftigt och snabbt minska utsläppen lägger Oxfam Sverige fram förslag till Sveriges regering och riksdag med fokus på tre huvudområden:
- Hur Sverige ska betala notan och finansiera en snabb och rättvis klimatomställning
- En snabb och rättvis utfasning av fossila bränslen
- Främja en ekonomi med välbefinnande i fokus
→ Ansvar och kapacitet – De allra rikaste ska betala mest
Vi är inte alla lika skyldiga till klimatkrisen. Därför vill Oxfam Sverige att Sveriges regering och riksdag ska införa en ny förmögenhetsskatt. En skatt på svenska multimiljonärer och miljardärer skulle kunna generera cirka 158 miljarder SEK per år. Det är nästan 7 gånger mer än Sveriges rättvisa andel till fonden för förluster och skador.
Skattesatserna behöver vara på 2 % för nettoförmögenheter över 50 miljoner SEK, 3 % på nettoförmögenheter över 500 miljoner SEK och 5 % på förmögenheter över 10 miljarder SEK. Utöver det föreslår Oxfam Sverige en höjning av marginalskatten för Sveriges rikaste 1 procent, en tillfällig skatt på företag som gör oväntat stora vinster och en progressiv flygskatt. Alla dessa insatser skulle radikalt minska den ekonomiska ojämlikheten samtidigt som Sverige kan betala av skulden till fonden för skador och förluster och investera i en rättvis klimatomställning.
→ Kraftigt minska utsläppen
Sverige måste arbeta förebyggande med att reducera utsläppen snabbt. En klimathandlingsplan måste antas där Sverige tar sitt ansvar för att begränsa utsläppen till 1,5°C, i linje med vetenskapen, våra åtaganden, och med hänsyn till jämlikhetsaspekter. Det innebär bland annat att införa ett konsumtionsbaserat mått, de territoriella utsläppen som nu används som mått för att följa utsläppen tar inte hänsyn till hur svenskarnas konsumtion bidrar till de globala koldioxidutsläppen. För att få en mer rättvisande bild av Sveriges utsläpp krävs ett konsumtionsbaserat mått. Sverige måste också sluta subventionera fossila bränslen och förbjuda reklam för klimatskadliga varor i offentliga utrymmen.
En annan värld är möjlig – Med en ekonomi som fokuserar på välbefinnande
Som vi lever nu är inte hållbart. Nuvarande system låser fast oss i en strävan efter evig tillväxt, på bekostnad av människor och planeten. Oxfam Sverige vill därför på lång sikt se att vi i stället skapar en ekonomi som fokuserar på mänskligt välbefinnande inom vår planets gränser.
Det innebär inte att svenskarnas levnadsstandard ska försämras. I stället ska lagar ändras och det ska finnas incitament för att öka livskvaliteten där alla människor har möjlighet att leva och utvecklas i harmoni med naturen. För att uppnå detta behöver vi förändra både hur våra ekonomier utformas men även vad vi strävar efter.
Detta är redan möjligt! Forskning visar att det är möjligt att få slut på den globala fattigdomen, tillgodose allas behov och samtidigt skapa goda liv för alla – inom planetens gränser. Dessutom med mycket mindre energi- och resursanvändning än idag. Vi producerar redan tillräckligt, vi fördelar bara inte rättvist.
Letar du efter metod eller sammanfattning av den internationella rapporten?
Frågor och Svar
Förluster är oåterkalleliga skador, t.ex. fullständig översvämning av små önationer på grund av stigande havsnivåer, utrotning av en art eller permanent förlust av kulturarvsplatser på grund av erosion orsakad av extrema väderhändelser. Skador kan vara tillfälliga eller delvis återställbara och kräver reparation, återställande eller kompensation. Exempel är förstörelse av infrastruktur till följd av orkaner, ekonomiska förluster till följd av uteblivna skördar på grund av torka eller kostnader för att flytta kustsamhällen på grund av erosion och stigande havsnivåer. Förluster och skador kan vara ekonomiska såväl som icke-ekonomiska, till exempel förlust av kulturarv, traditioner och identitet. Kan även kallas för klimatskador.
Det omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Som svensk orsakar man i genomsnitt dubbelt så mycket utsläpp utomlands som inom Sveriges gränser. Därför är det avgörande att analysera och agera för att minska svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp. Dessa utsläpp räknas ut genom att summera alla utsläpp som släpps ut i Sverige, plus alla utsläpp som orsakats av importer till Sverige, minus utsläpp från svenska exporter. På så sätt räknar man på utsläppen som länkar till Sveriges konsumtion, inklusive utsläpp som orsakats utomlands.
Vi har bett en rad forskare från Concordia University, Universitat de Barcelona, Dartmouth College och Columbia University att räkna på de olika klimatskadorna. Deras forskning baseras på den senaste forskningen inom respektive område. Genom att kombinera fysiska klimatmodeller och empiriska modeller som beräknar effekten av utsläppen har de bedömt uppvärmningsgraden som kan kopplas till utsläppen och sen bedömt skadorna och förluster som den uppvärmningen orsakar. Analysen baseras på världens rikaste konsumtionsbaserade utsläpp räknat i förhållande till inkomst som beräknats av Stockholm Environment Institute och Oxfam.
Det kommer finnas ekonomiska vinster av värme också. Vi ser dock att de ekonomiska förlusterna kommer att vara mycket större, och majoriteten kommer att vara i låg- och lägre medelinkomstländer. De ekonomiska vinsterna sker däremot främst i höginkomstländer. Men uppskattningen bör betraktas som mycket konservativ. Till exempel är metoden baserat på historiska data och fångar inte skador från oöverträffad uppvärmning och inkluderar inte ekonomisk skada från extremväder.
Sverige är ett litet land, men svenskarna har oproportionerligt höga utsläpp. Just nu ökar utsläppen med 5,6 procent när de egentligen måste minska med 7 procent. Om alla levde som den rikaste 1 procenten av svenskarna, skulle den koldioxidbudget som återstår för att hålla mänskligheten från att överstiga 1,5 graders uppvärmning, ta slut på ett halvår – med katastrofala följder. Många högutsläppsländer är små länder. Att vara ett litet land innebär inte att man inte måste ta ansvar.
Nej det räcker inte, fonden för förluster och skador är endast en del av det som kallas klimatfinansiering. Under det paraplyet ingår såväl finansiering för klimatanpassning, åtgärder för utsläppsminskning och nu fonden för skador och förluster. Att endast betala av notan för skador och förluster är inte tillräckligt. Vi lyfter detta specifikt eftersom Sverige är det enda landet i Norden som hittills inte lovat några pengar till den internationella fonden för förluster och skador.
I 79 länder arbetar Oxfam med både förebyggande och akut arbete. Med förebyggande arbete menar vi att vi stöttar samhällen att anpassa sig till klimatförändringarna men samt genom att ta fram forskning för att kunna påverka politiker att verka för en mer rättvis och jämlik klimatomställning. Det akuta arbetet innebär att vi vid klimatrelaterade kriser och katastrofer snabbt är på plats och tillsammans med lokala partners arbetar för att stötta människor som drabbats. Läs mer om vårt arbete.