Svenskars utsläpp orsakar död och hunger
Om alla levde som den rikaste 1 procenten av svenskarna, skulle den koldioxidbudget som återstår för att hålla mänskligheten från att överstiga 1,5 graders uppvärmning, ta slut på ett halvår – med katastrofala följder. Och svenskarnas samlade utsläpp har redan orsakat förödande konsekvenser. Oxfam beräknar att Sveriges utsläpp orsakar minskade skördar som hade kunnat mätta en halv miljon människor om året.
Bild på granar. Foto: Canva. Byn Al-Waht i Yemen var en gång ett blomstrande jordbrukssamhälle, men jordbruksmarken är nu ödelagd. Foto: Saleh Hayyan, Oxfam
Sverige är ett litet land, men har historiskt höga utsläpp –Sveriges andel av historiska utsläpp i världen är mer än dubbelt så stora som vår andel av världsbefolkningen. Nuvarande politik gör att utsläppen just nu ökar när det borde vara tvärtom. I en ny rapport har Oxfam Sverige räknat på ett urval av de konsekvenser på grund av uppvärmningen som svenskarnas historiska utsläpp redan har orsakat, och beräknas orsaka i framtiden. De som drabbas hårdast av konsekvenserna är låginkomsttagare och människor i låg- och lägre medelinkomstländer.
”Oxfams nya rapport avslöjar allvarliga och dödliga konsekvenser av svenskarnas utsläpp. Till exempel beräknar vi att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp mellan 1990 och 2019 kommer leda till minskade skördar som hade kunnat mätta över en halv miljon människor om året från och med nu fram till 2050.”
Mira Alestig, rapportförfattare och sakkunnig klimatojämlikhet, Oxfam Sverige
Allt pekar på att världen styr mot 2,5-3 graders uppvärmning till sekelskiftet, och det får stora konsekvenser för livet på jorden. Extrem värme hotar människors hem och riskerar att göra platser obeboeliga, människor förlorar försörjningsmöjligheter, och ojämlikheten ökar.
”Sverige som land har ett stort historiskt ansvar. Oxfam beräknar att Sverige skulle behöva avsätta upp till 24 miljarder kronor per år, för att kompensera för de klimatskador som svenska utsläpp orsakar i låg- och medelinkomstländer. Men alla svenskar bär inte samma ansvar. Som Oxfam tidigare visat eldar de rikaste människorna, länderna och företagen på klimatkrisen i en rasande takt. De rikaste har ett dubbelt ansvar att både snabbt minska sina utsläpp, och betala för lidandet de orsakar.”
Astrid Nilsson Lewis, rapportförfattare och sakkunnig klimatojämlikhet, Oxfam Sverige
Den totala kostnaden för de förluster och skador som klimatförändringarna orsakar är astronomisk. Sverige och andra rika länder har en hög historisk nota och fortsatt höga utsläpp gör att notan växer. Sverige är också det enda landet i Norden som inte har utlovat något stöd till den nya fonden för skador och förluster.
”Sverige är en global bromskloss. Sveriges regering måste ta sitt ansvar och avsätta medel till fonden för förluster och skador, samt investerar i en jämlik och rättvis klimatomställning. Det är dags att de rikaste personerna och länderna som står för utsläppen också är med och betalar för anpassningen och omställningen. Ett av Oxfams förslag är därför en ny förmögenhetsskatt, som både minskar utsläppen från de allra rikaste och genererar finansiering till klimatomställningen.”
Astrid Nilsson Lewis, rapportförfattare och sakkunnig klimatojämlikhet, Oxfam Sverige
Om studien
Forskningen som ligger till grund för rapporten kvantifierar det ansvaret som världens rikaste bär för utvalda klimatskador på grund av uppvärmningen globalt. Genom att kombinera fysiska klimatmodeller och empiriska modeller som beräknar effekten av utsläppen, bedömer vi först uppvärmningsgraden som kan hänföras till utsläpp från de rika och bedömer sedan skadorna som uppvärmningen orsakar. Vi undersöker (1) överdödlighet på grund av värme (2) skördeförluster och (3) ekonomiska förluster. Forskningen har genomförts av forskare från Concordia University och Universitat de Barcelona, Dartmouth College, Columbia University, i samarbete med Oxfam.
Analysen baseras på världens rikaste människors konsumtionsbaserade utsläpp, räknat i förhållande till inkomst som beräknats av Stockholm Environment Institute och Oxfam.
De uppskattningar som presenteras är konservativa och beräknade utifrån 2 graders uppvärmning. Analysen tar enbart hänsyn till historiska utsläpp under en begränsad tidsperiod (mellan 1990 och 2019) och beaktar enbart konsekvenserna av själva temperaturökningen. Konsekvenser orsakade av andra klimatrelaterade effekter som översvämningar, orkaner och civila oroligheter sker utöver skadorna som uppskattas här. Lika viktigt är det faktum att skadorna och förlusterna som analysen fokuserar på inte på något sätt är en fullständig representation av de många förluster och skador som människor upplever, som ofta inte ens är kvantifierbara. Man kan till exempel nämna immateriella skador såsom förlust av kulturarv och traditioner.
