Ansvar, makt och vinst i klimatkrisen
Det skulle ta 30 år för en medelsvensk att släppa ut lika mycket som en person från Sveriges rikaste 0,1 % gör på ett år
En klar majoritet av svenskarna vill se en mer ambitiös klimatpolitik. Ändå ökar Sveriges utsläpp. Hur kan det vara så?
Vår nya data visar att medan 99 procent av svenskarna har minskat sina utsläpp under perioden, så har Sveriges rikaste ökat sina utsläpp. Den rikaste 1 procenten har ökat sina utsläpp med 24 procent och den rikaste 0,1 procenten har ökat med hela 44 procent. Detta sker samtidigt som klimatkrisen skördar liv och försörjning runt om i världen och drabbar människor i fattigdom allra hårdast.
”Vanligt folk har burit ett stort ansvar för Sveriges klimatomställning, medan de allra rikaste lever som om det inte finns någon morgondag. Klimatkrisen sätter ett tak för vår konsumtion, och de rika slår igenom taket flera gånger om”
–Astrid Nilsson Lewis, sakkunnig i klimatojämlikhet Oxfam Sverige.
Nuläget:
→ En person från Sveriges rikaste 1 procent släpper i genomsnitt ut 48 ton CO2 per person och år, 11 gånger mer än en person från de 50 procent med lägst inkomst.
→ En person från Sveriges rikaste 0,1 procent släpper i genomsnitt ut 198 ton CO2 per person och år, 45 gånger mer än en person från de 50 procent med lägst inkomst.
→ För att vara i linje med 1,5 °C-målet måste utsläppen från Sveriges rikaste 0,1 och 1 procent minska med 99 respektive 96 procent till 2030 jämfört med 2022.
→ Globalt är utsläppsojämlikheten ännu mer extrem. En person från världens rikaste 0,1 procent släpper ut mer på en dag än en person från de fattigaste 50 procenten gör på ett år.
Utsläppsdatan har tagits fram tillsammans med Stockholm Environment Institute (SEI) och avser konsumtionsbaserade utsläpp uppdelat på svenska inkomstgrupper.
De rikastes investeringar i klimatkrisen
Förutom skyhöga konsumtionsutsläpp har de ultrarika dessutom stora utsläpp genom sina investeringar. Oxfam har analyserat 308 av världens rikaste människors investeringar, varav 6 är svenskar. Deras investeringsutsläpp hade, om de vore ett land, räknats som det 15:e mest förorenande landet i världen. Investeringsutsläppen från de 6 svenskarna i granskningen motsvarar 106 resor runt jorden i privatjet – vardera.
De rikastes investeringar i klimatkrisen
Det är ett tydligt bevis på makten de ultrarika har över vår ekonomi. Istället för att investera i omställningen visar vår analys att dollarmiljardärer i högre grad tenderar att investera i klimatskadliga industrier än genomsnittet.
De ultrarika skor sig och förvärrar klimatkrisen genom deras investeringsval, de tjänar pengar på att låsa in världen i ett fossilberoende ekonomiskt system.
De rikastes påverkan i klimatkrisen
Med pengar kommer makt. När tillgångar koncentreras till ett fåtal människor ökar också deras möjlighet att påverka. Världens rikaste 1 procent äger mer än 95 procent av världens befolkning och Sverige är nummer 6 på listan globalt över länder med högst förmögenhetskoncentration. När de rika dessutom kammar hem stora vinster på ett ohållbart system finns det incitament att bromsa klimatomställningen. Det finns flera exempel på när företag och ultrarika individer genom sina företag, privata kontakter och tankesmedjor och PR-firmor påverkar den allmänna debatten, samhällsutvecklingen och politiken.
Klyftan mellan vanliga medborgare och de ultrarika ökar
Klyftan mellan de ultrarika och vanliga medborgares förmåga att påverka klimatpolitiken har vidgats. Globalt och i Sverige ser vi hårdare straff för klimataktivister och själva rätten att demonstrera ifrågasätts. Vanliga medborgare kan rösta och demonstrera; medan aktörer som affärsmannen Jacob Wallenberg själv medger att han har mycket att säga till om i svensk politik och har direktkontakt med regeringen. Till exempel har Jacob Wallenberg via sms och mejl tryckt på för statliga satsningar i SAS under Covid-19 pandemin.
Sverige har, till skillnad från många andra länder, inte ett lobbyregister, vilket gör det svårt att få insyn i hur politiska processer påverkas. Med dålig transparens och stor förmöghetskoncentration finns stora risker för lobbying som inte är i linje med folkets intresse.
Det räcker inte att skruva i marginalerna längre
Själva förekomsten av extrem rikedom driver upp utsläppen, och samma ideologier och maktdynamik som skapat ökad ojämlikhet låter företag och deras rika ägare undvika regleringar och håller världen fortsatt beroende av fossila bränslen.
”De allra rikaste måste omedelbart ta sitt ansvar, minska sina utsläpp och aktivt rikta om sina investeringar till mer hållbara alternativ. Istället fortsätter de att tjäna på klimatkrisen och låser fast oss i en fossildominerad ekonomi med förödande konsekvenser på människoliv”
–Hanna Nelson, Policychef Oxfam Sverige
För att ta itu med utsläppen, den ojämna maktfördelningen och bristen på transparens föreslår Oxfam Sverige att Sveriges regering ska:
→ Förbjuda eller begränsa lyxkonsumtion. Det är orimligt att flyga privatflyg och äga lyxyachter i en brinnande klimatkris
→ Beskatta de allra rikaste enligt principen att förorenaren skall betala. Vi behöver stora resurser för att lyckas med omställning och det är logiskt att de rika förorenarna får bidra. Det är rättvisefråga.
→ Öka transparensen genom att införa ett lobbyregister. Det är naivt att tro att det inte pågår mycket lobbying bakom stängda dörrar. Folk har rätt att veta vem som styr politiken idag.
Läs mer om våra förslag i rapporten
Frågor och svar
Rika länder, individer och företag fördjupar den pågående klimatkrisen som slår hårdast mot de som redan är mest sårbara, som har mindre möjlighet att skydda och anpassa sig.
Klimatojämlikheten beskriver skillnaden mellan de som orsakar klimatkrisen och har störst förmåga att ställa om, och de som drabbas värst utan att ha bidragit den. Det är en dubbel orättvisa.
I Sverige ser vi att vanligt folk har allt svårare att få vardagen att gå ihop och förväntas ställa om samtidigt som de allra rikastes utsläpp ökar. En rättvis omställning bör se till att de som har mest ansvar och kapacitet att ställa om får göra det först.
Motsatsen till klimatojämlikhet är klimaträttvisa. Det innebär att bördorna av klimatförändringarna och insatserna för att mildra dem ska fördelas på ett rättvist och skäligt sätt mellan länder, företag och individer. Läs mer om klimatojämlikhet.
Det finns en rad anledningar till det.
Vi har visat att det har ofattbara höga utsläpp och oproportionerlig makt över ekonomin och politiken.
- Moraliskt: Det är extremt orättvist. Och det blir ett argument för alla andra att inte ställa om
- Effektivitet: Dessa extrema lyxutsläpp är en lågt hängande frukt. Det är enkelt att reducera dessa utsläpp eftersom de inte är nödvändiga för att leva ett gott liv
- Finansieringsbehov: Det finns stora pengar att hitta hos de ultrarika, och det är bara rimligt att rika förorenare får betala och bidra till omställningen.
- Sociala normer: Dessutom skapar de rikastes livsstilar ohållbara sociala normer som vi måste komma ifrån.
Det omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Som svensk orsakar man i genomsnitt dubbelt så mycket utsläpp utomlands som inom Sveriges gränser. Därför är det avgörande att analysera och agera för att minska svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp. Dessa utsläpp räknas ut genom att summera alla utsläpp som släpps ut i Sverige, plus alla utsläpp som orsakats av importer till Sverige, minus utsläpp från svenska exporter. På så sätt räknar man på utsläppen som länkar till Sveriges konsumtion, inklusive utsläpp som orsakats utomlands.
För att tillhöra Sveriges rikaste 1 procent ska man minst ha en disponibel inkomst på 107 300 SEK per månad. Disponibel medelinkomst för gruppen är 260 600 per månad.
För Sveriges rikaste 0,1 procent ska man minst ha en disponibel inkomst på 418 800 SEK per månad. Medelvärdet för disponibel månadsinkomst är 1 072 800.
Det går att läsa mer om i rapporten.
Alla uträkningar och hur de har gjorts finns beskrivna i metodpappret och i rapporten “Sveriges Vägval”. Båda länkarna finns här ovan.
De konsumtionsbaserade utsläppen från en medelsvensk är 6,5 ton per person och år och medelvärdet för disponibel inkomst är 30 900 SEK per månad.
