Kommentar: Sveriges stöd till fonden för förluster och skador 

Byn Al-Waht i Yemen var en gång ett blomstrande jordbrukssamhälle, men jordbruksmarken är nu ödelagd. Foto: Saleh Hayyan, Oxfam

Igår lovade Sveriges regering 200 miljoner kronor till den internationella fonden för skador och förluster som internationella samfundet enats om på klimattoppmötet COP28. Medel skall kompensera låg och lägre medelinkomstländer för klimatskador som orsakas av klimatkrisen, en kris som rika industrialiserade länder bär ansvaret för.   

Sverige var hittills det enda landet i Norden som inte lovat något stöd till fonden. 

Beslutet utgör en positiv signal som visar på ett erkännande av skador och förluster som ändamål för klimatfinansiering. Det visar också på stöd för det som förhandlas fram vid COP-möten vilket är en viktig signal i förhandlingarna, särskilt eftersom den svenska regeringen under förhandlingarna om fonden inte var positiv till att den skulle inrättas. 

Men behoven är enorma och eskalerande. Rika länder behöver ta ansvar för orsakade skador och kompensera länder som drabbas av en kris de inte bidragit till att skapa.  

Summan av 200 miljoner kronor över flera år är inte så mycket mer än en positiv signal. Oxfam har beräknat att Sveriges rättvisa andel finansiering till fonden behöver vara varje år minst över 100 gånger mer än som utlovats betalas ut över flera år. Denna engångskompensation utgör dessutom inte additionella medel, utan tas från en krympande biståndsbudget. Stödet till drabbade länder ökar alltså inte.  

”Det är en positiv signal att Sverige tar förluster och skador på allvar och stödjer det som förhandlats fram på klimattoppmöten. Tyvärr är 200 miljoner sek en otillräcklig summa, när Sveriges rättvisa andel ligger på över 100 gånger mer, per år. Kompensationen utgör dessutom inte additionella medel utan tas från en krympande biståndsbudget.”

Astrid Nilsson Lewis, sakkunnig klimatojämlikhet, Oxfam Sverige