Förmögenhetsskatt är en typ av skatt som tas ut baserat på hur mycket värde en person har i sina tillgångar efter att ha dragit av sina skulder. Tillgångarna kan vara fastigheter, bankkonton och investeringar. Syftet med skatten är att minska ekonomiska ojämlikheter genom att beskatta de som har mest pengar. Hur mycket man betalar beror på vilket land man bor i och hur stor förmögenhet man har. Ofta finns det en viss gräns som man måste överstiga innan skatten börjar gälla. 

Skatter är generellt ett sätt för stater att samla in resurser som behövs för att betala för till exempel skolor, sjukvård, vägar och polis som gynnar hela samhället. Skatter används också som ett sätt för att omfördela pengar från de som har väldigt mycket pengar och de som inte har pengar. De ekonomiska skillnaderna mellan länder blir allt större – de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. Den ökade rikedomen sker i stort sett på de fattigas bekostnad.  

Genom att fördela skatter, och på så sätt kostnader, rättvist mellan medborgarna säkerställer staten att alla får tillgång till nödvändiga tjänster och får förutsättningar till goda levnadsvillkor. Ekonomisk jämlikhet och stabilitet främjas. 

Det finns olika förslag på var gränsen på förmögenhet ska gå för att individen som äger förmögenheten ska påverkas av skatten. Kriterierna för att definiera en ”ultra-rik” eller ”superrik” bör variera från ett EU-land till ett annat, på grund av de ekonomiska, skattemässiga och sociala skillnaderna mellan medlemsländerna.

I Belgien har man exempelvis föreslagit att alla med 14 miljoner SEK i tillgångar utöver sina huvudsakliga hem- och affärstillgångar ska kvalificeras som ”ultra-rika”. Oxfam föreslår en skatt på 2 % på miljonärer med en förmögenhet över 52 miljoner SEK, 3 % på miljonärer med en förmögenhet över 520 miljoner SEK och 5 % på miljardärer.

Det viktiga är att de superrika, eller ultra-rika, blir beskattade på ett mer rättvist sätt.

År 2023 var miljardärerna 34,5 biljoner SEK eller 34 % rikare än de var 2020. Samtidigt har fem miljarder människor blivit fattigare. Miljardärernas förmögenhet har vuxit tre gånger snabbare än inflationstakten. Samtidigt har 800 miljoner arbetare misslyckats med att hålla jämna steg med inflationen och har förlorat 15,87 biljoner SEK under de senaste två åren. 

Sedan 2020 har miljardärerna i EU ökat sina ackumulerade förmögenheter med en tredjedel, och nådde 21,85 biljoner SEK förra året. Samtidigt har 99 % av EU:s befolkning blivit fattigare. 

Får vi en miljon underskrifter senast den 9 oktober kommer EU-kommissionen lägga fram ett förslag.

EU kan beskatta de rikaste på olika sätt. Antingen kan EU samla in pengarna och omfördela dem, eller så kan EU-regeringar beskatta sina rikaste medborgare och sedan använda intäkterna både på nationell och EU-nivå. Det viktigaste är att de rikaste beskattas så de pengar kan omfördelas till de i samhället som behöver de mest.

Det finns olika sätt att betala förmögenhetsskatt och det varierar i olika länder. Om den europeiska förmögenhetsskatten skulle vara centraliserad skulle EU behöva ta fram ett system som också säkerställer att det inte heller blir dubbelräkning. Om varje medlemsstat ska ha ett system så kan det variera. 

När Sverige hade en förmögenhetsskatt så betalades den årligen via den vanliga inkomstdeklarationen, där man angav sin totala förmögenhet efter avdrag för skulder. Även i andra länder, som Spanien och Schweiz, betalas förmögenhetsskatt årligen genom deklarationen, medan vissa länder beskattar vissa tillgångar mer indirekt eller genom kapitalinkomstskatter. Det finns en variation i hur skatten administreras men den årliga betalningen via deklarationen är en vanlig metod.

Oxfam Sverige vill ha en förmögenhetsskatt för de allra rikaste i Europa. Tillsammans med civilsamhälle, ekonomer, miljonärer, aktivister, fackföreningar och politiker uppmanar vi EU att beskatta Europas rikaste. Nu vill vi att alla EU-medborgare ska ansluta sig till denna uppmaning att beskatta de rika. 

Förmögenhetsskatt är en typ av skatt som tas ut baserat på hur mycket värde en person har i sina tillgångar efter att ha dragit av sina skulder. Tillgångarna kan vara fastigheter, bankkonton och investeringar. Syftet med skatten är att minska ekonomiska ojämlikheter genom att beskatta de som har mest pengar. Hur mycket man betalar beror på vilket land man bor i och hur stor förmögenhet man har. Ofta finns det en viss gräns som man måste överstiga innan skatten börjar gälla. 

Skatter är generellt ett sätt för stater att samla in resurser som behövs för att betala för till exempel skolor, sjukvård, vägar och polis som gynnar hela samhället. Skatter används också som ett sätt för att omfördela pengar från de som har väldigt mycket pengar och de som inte har pengar. De ekonomiska skillnaderna mellan länder blir allt större – de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare. Den ökade rikedomen sker i stort sett på de fattigas bekostnad.  

Genom att fördela skatter, och på så sätt kostnader, rättvist mellan medborgarna säkerställer staten att alla får tillgång till nödvändiga tjänster och får förutsättningar till goda levnadsvillkor. Ekonomisk jämlikhet och stabilitet främjas. 

Ojämlikheten i världen är utbredd och vår planet brinner. En förmögenhetsskatt skulle kunna motverka detta. Sedan 2020 har förmögenheten fördubblats hos de fem rikaste männen i världen medan nästan fem miljarder människor har blivit fattigare. Världens rikaste 1 % äger 43 % av alla globala finansiella tillgångar och släpper ut lika mycket koldioxid som de fattigaste två tredjedelarna av mänskligheten. I EU har de fem rikaste miljardärerna sedan 2020 ökat sina förmögenheter med 76 procent, vilket innebär 65,55 miljoner SEK per timme.   

En förmögenhetsskatt är också ett steg mot att balansera globala maktdynamiker. Pengar köper makt och de extremt rika kan påverka politiska förslag och media till sin fördel, vilket det redan finns många dokumenterade fall av. Även för demokratins skull behöver alltså ojämlikheten minska.

EU skulle kunna använda denna förmögenhetsskatt för att samla in mycket behövda intäkter för att bekämpa ojämlikhet och klimatkrisen. Specifikt skulle det kunna vara att:  

– Betala för återhämtning efter pandemin; 

– Finansiera den gröna omställningen inom och utanför Europa; 

– Öka budgeten för internationellt samarbete. 

År 2023 var miljardärerna 34,5 biljoner SEK eller 34 % rikare än de var 2020. Samtidigt har fem miljarder människor blivit fattigare. Miljardärernas förmögenhet har vuxit tre gånger snabbare än inflationstakten. Samtidigt har 800 miljoner arbetare misslyckats med att hålla jämna steg med inflationen och har förlorat 15,87 biljoner SEK under de senaste två åren. 

Sedan 2020 har miljardärerna i EU ökat sina ackumulerade förmögenheter med en tredjedel, och nådde 21,85 biljoner SEK förra året. Samtidigt har 99 % av EU:s befolkning blivit fattigare. 

Oxfam uppskattar att en årlig förmögenhetsskatt på: 

– 2 % på miljonärer med en förmögenhet över 52 miljoner SEK skulle ge 52,9 miljoner SEK; 

– 3 % på miljonärer med en förmögenhet över 520,1 miljoner SEK skulle ge 525,55 miljoner SEK; 

– 5 % på miljardärer skulle ge 10,49 miljarder SEK; 

Totalt skulle det generera 3,29 biljoner SEK varje år. 

Summan motsvarar: 

– 40 % av EU:s återhämtnings- och motståndskraftighetsanläggning (8,33 biljoner SEK); 

– Mer än tre gånger EU:s sjuåriga biståndsbudget (904,9 miljarder SEK); 

– Mer än hälften av den högsta uppskattningen av världens årliga kostnader för förluster och skador till 2030 (6,25 biljoner SEK). 

Det är ett fantastiskt verktyg som låter europeiska medborgare be EU-kommissionen att föreslå ny lagstiftning om ett specifikt ämne. Det är ett sätt för dig som medborgare att delta direkt i det politiska beslutsfattandet i Europa! Får ett medborgarinitiativ ihop 1 miljon underskrifter på ett år så måste EU ta upp förslaget på den politiska agendan.

Det europeiska medborgarinitiativet har namnet Beskattning av stora förmögenheter för att finansiera den gröna och sociala omställningen. I korthet kallas den för Tax the Rich. 

 Initiativet omfattar tre huvudsakliga krav: 

– EU-kommissionen måste föreslå nya EU-regler för att etablera en europeisk skatt på stor förmögenhet, baserat på artikel 115 TFEU, som syftar till att harmonisera nationella lagar som direkt påverkar hur EU-marknaden fungerar. 

– EU-kommissionen måste föreslå en ändring av rådets beslut 2020/2053 (om EU:s egna resurser) för att möjliggöra att den europeiska förmögenhetsskatten bidrar till EU:s egna resurser, det vill säga EU:s egen kassa. 

– EU-kommissionen måste säkerställa att intäkterna från förmögenhetsskatten används på ett rättvist sätt. Dessa pengar måste gå till att bekämpa klimatkrisen och ojämlikhet, och specifikt till att finansiera återhämtningsfonder, miljö- och socialpolitik samt internationellt samarbete. 

Det finns olika förslag på var gränsen på förmögenhet ska gå för att individen som äger förmögenheten ska påverkas av skatten. Kriterierna för att definiera en ”ultra-rik” eller ”superrik” bör variera från ett EU-land till ett annat, på grund av de ekonomiska, skattemässiga och sociala skillnaderna mellan medlemsländerna.

I Belgien har man exempelvis föreslagit att alla med 14 miljoner SEK i tillgångar utöver sina huvudsakliga hem- och affärstillgångar ska kvalificeras som ”ultra-rika”. Oxfam föreslår en skatt på 2 % på miljonärer med en förmögenhet över 52 miljoner SEK, 3 % på miljonärer med en förmögenhet över 520,1 miljoner SEK och 5 % på miljardärer.

Det viktiga är att de superrika, eller ultra-rika, blir beskattade på ett mer rättvist sätt.

• Paul Magnette (Partiledare för the Socialist Party – Belgien)
• Aurore Lalucq (EU-parlamentariker, Place Publique – Frankrike)
• Thomas Piketty (Nationalekonom – Frankrike)
• Marlène Engelhorn (Mångmiljonär, Tax Me Now – Österrike)
• Lars Koch (Generalsekreterare Oxfam Denmark – Danmark)
• Laszlo Andor (Generalsekreterare, FEPS – Ungern)
• Conny Reuter (Global koordinator, Progressive Alliance – Tyskland)
• Lainà Patrizio (Chefsekonom, Tjänstemannacentralorganisationen – Finland)

Kända individer och organisationer som stödjer kravet på en förmögenhetsskatt i Europa inkluderar Marlene Engelhorn (medgrundare av taxmenow och medlem av Patriotic Millionaires) samt ekonomer som Gabriel Zucman och Thomas Piketty. 

Nästan 200 ledamöter i Europaparlamentet stöttade införandet av en progressiv skatt på extrem rikedom i maj 2022 för att finansiera EU:s budget. 

I september 2023 undertecknade nästan 300 miljonärer, ekonomer och politiker ett brev som uppmanade G20 att beskatta extrem rikedom. Dessa inkluderar Abigail Disney, den österrikiska arvtagerskan Marlene Englehorn, ekonomerna Ha-Joon Chang, Thomas Piketty, Joseph Stiglitz och Jayati Ghosh, den amerikanske senatorn Bernie Sanders, före detta Världsbankens vice ordförande Serageldin, Colombias finansminister Ocampo och andra ministrar och före detta premiärministrar. Flera ledamöter i Europaparlamentet undertecknade också brevet. 

Nästan tre fjärdedelar av miljonärerna i G20-länder stödjer högre skatter på förmögenhet. Över hälften anser att extrem rikedom är ett ”hot mot demokratin”.   

Enligt Eurobarometer (2022) anser nästan 7 av 10 européer att det är nödvändigt att beskatta de rika för att stödja de fattiga, oavsett vilket politiskt parti de röstar på. Dessutom visade en nyligen genomförd undersökning av Euronews att 92% av EU:s medborgare anser att minskning av sociala ojämlikheter bör vara en prioritet för EU. Ojämlikheten når rekordnivåer, och européer vill att EU ska agera. Alla politiska partier bör ta dessa resultat på största allvar. 

FN:s nya skattekonvention, United Nations Convention on International Tax Cooperation (UNFCITC), går framåt. Efter en historisk seger driven av afrikanska länder vid FN, behöver nu alla regeringar komma överens om var och hur de globala reglerna i framtiden ska fastställas.  I sommar ska regeringar diskutera omfattning och parametrarna för konventionen.  

G20 kom i juli 2024 överens om en deklaration som säger att världens länder behöver beskatta de rikaste. I höst fortsätter deras diskussioner.

Skicka ett mail till vår policychef Rosaline Marbinah, rosaline.marbinah@oxfam.se så återkommer vi till er med material och dylikt. 

För att bli partner till kampanjen behöver ni dela våra värderingar om en rättvis klimatomställning och social omställning. Om din organisation uppfyller dessa kriterier uppmanar vi dig att skicka ett mail. Tack för ditt engagemang!

För att sprida uppropet och uppmuntra andra att skriva under finns det flera alternativ:

– Sociala medier: dela länken till den här sidan på dina sociala mediekonton och uppmuntra dina vänner och följare att i sin tur dela vidare. Här kan du se exempel på sociala medie-inlägg.

– Hemsidor och bloggar: om du har en hemsida eller blogg, skapa en artikel eller sida dedikerad till uppropet och inkludera en direktlänk till den här sidan.

– Lokala evenemang: vid samhällsevenemang eller lokala möten, informera deltagarna om uppropet och skapa ett tillfälle att signera på plats.

– Sätt upp affischer i ditt närområde: här kan du ladda ner affischer.

Tack för ditt stöd, varje litet bidrag hjälper!

Nej, endast EU-medborgare kan stödja europeiska medborgarinitiativ.

Ja, du kan skriva under till och med 9 oktober 2024.