Takers, Not Makers
Medan vanliga människor kämpar, frodas miljardärerna
Det dagliga livet är en kamp för miljarder människor. De senaste årens kriser har avlöst varandra, ekonomisk kris, inflation, konflikter och en eskalerande klimatkris. Allt sådant som ytterligare driver på fattigdom, hunger och ojämlikhet. 3,5 miljarder människor lever under Världsbankens fattigdomsgräns på 6,85 dollar om dagen. I Sverige befinner sig nära en halv miljon människor i absolut fattigdom enligt SCB. Sanningen är att vi nu lever i en värld där vi är 100 år från att utrota fattigdomen medan vi kommer se världens 5 första dollarbiljonärer om ett årtionde.
→ 1 av 10 kvinnor i världen lever i extrem fattigdom – Men miljardärerna hade ett rekordår
Trots att fattigdomsnivåerna i världen har minskat totalt sett, lever 44 procent av världens befolkning i fattigdom. I kontrast blev världens dollarmiljardärer 2 biljoner dollar rikare under 2024, en förmögenhetsutveckling som skedde tre gånger snabbare än året innan. (En biljon = 1000 miljarder). Sverige sticker ut med över 40 dollarmiljardärer som tillsammans äger över 1 733 miljarder kronor, långt över genomsnittet för EU. Medan människor fortfarande lider efter pandemin, med otillräckliga löner, skulder som inte går att betala av och höga matpriser, frodas miljardärerna.
”Det är ett misslyckande för vårt ekonomiska system att världen ser ut såhär. Alldeles för många människor lever med hunger, dålig lön, höga kostnader och tuffa val, samtidigt som ett fåtal bara blir rikare. Och det är inte bara de rikas förmögenheter som växer, utan även deras makt”
Suzanne Standfast, Generalsekreterare Oxfam Sverige
→ Förmögenhet förtjänas inte, den tas
Vi lever i ett system som premierar de redan rika, medan människor i låg och medelinkomstländer fortsätter arbeta utan att ta del av fördelarna. Koloniala mönster genomsyrar det finansiella systemet, från vilka som gynnas i den globala ekonomin till vilka som har makten att sätta spelreglerna.
Delar av miljardärernas förmögenhet är ett resultat av historisk och nutida exploatering och arv. Under 2023 extraherades 921 miljarder dollar från det globala syd till det globala nord via det finansiella systemet och alla miljardärer under 30 har ärvt sin förmögenhet. Rikedom flödar från det globala syd till det globala nord.
→ En global ojämlikhet
Låg och medelinkomstländer spenderar i genomsnitt nära hälften av sina nationella budgetar på att betala skulder, pengar som ofta hamnar i fickan på rika fordringsägare i New York och London. Det är långt mycket mer än vad dessa länder gemensamt spenderar på sjukvård och skola. Arbetande människor i låg- och medelinkomstländer utgör 90 procent av arbetskraften som driver den globala ekonomin men får bara ta del av 21 procent av världens inkomster.
Samtidigt bor majoriteten av världens rikaste i rika länder i globala nord. Dessa länder kontrollerar 69 procent av den globala förmögenheten – trots att de bara utgör en femtedel av världsbefolkningen. Vilka som bidrar till den globala ekonomin och vilka som får ta del av fördelarna är ett resultat av ojämlikhet och historisk exploatering.
Rapporten och metod
Takers not Makers
Läs rapportenMetod
Läs metodenEngelsk sammanfattning av rapporten
Läs sammanfattningenOjämlikhet är inte en naturlag –
Om vi minskar ojämlikheten kan fattigdomen bekämpas 3 gånger snabbare
Världen behöver inte vara så här, för att bryta globala mönster av ojämlikhet lägger Oxfam fram flera rekommendationer:
Beskatta de rikaste!
Inkomster och förmögenheter hos de allra rikaste bör beskattas, är det effektiv beskattning kan vi radikalt minska ojämlikheten samtidigt som vi skapar finansiering för offentliga medel. Internationellt bör G20 fortsätta och öka sina ansträngningar för att ta fram en internationell standard för beskattning av de allra rikaste.
Minska ojämlikheten radikalt!
Inför ett globalt ojämlikhetsmål för att minska klyftan mellan globala nord och syd, det innebär bland annat att inkomsten för världens rikaste 10 procent inte ska överstiga den för de 40 procent med lägst inkomst. Utöver det bör nationella mål för att minska extrem rikedom införas.
Avskriv skulderna!
Många låg- och lägre medelinkomstländer är hårt pressade av enorma statsskulder, vilket tvingar dem att överföra betydande resurser till skuldbetalningar, både utländska och inhemska. Det internationella samfundet, genom internationella finansiella institutioner som IMF och Världsbanken, bör prioritera skuldstrukturering och skuldavskrivningar.
Frågor och svar
Källan är Statistiska Centralbyrån, SCB. Enligt dem lever 470 000 svenskar i absolut fattigdom.
Data om miljardärer i Sverige hämtas från Forbes realtidslista över miljardärer för året fram till den 30 november 2024 och justeras för inflation. För mer information går det att läsa vårt metodpapper.
För frågor om metod hänvisar vi till vårt metodpapper, där finns källor och beskrivning av hur uträkningarna gjorts. Om du har några frågor som inte besvaras i metodpappret rekommenderar vi dig att kontakta oss.
Det är omöjligt att förstå dagens ojämlikhetskris utan att förstå kolonialismens långa skugga och hur den fortsätter att påverka vår nutid.
Historisk kolonialism, präglad av brutal exploatering och plundring, har format dagens globala ojämlikhet. Kolonialismen gynnade rika eliter, medan arbetare och ursprungsbefolkningar världen över exploaterades för ekonomisk vinning. Ett exempel är Storbritanniens extrahering av 33,8 biljoner dollar från Indien mellan 1765 och 1900.
Kolonialism finns fortfarande kvar idag. Rika länder i globala nord styr den globala ekonomin, internationella institutioner och handel. Detta gör att rikedomar fortsätter att flöda från globala syd till globala nord. Ett exempel är globala leverantörskedjor, där lönerna i globala syd kan vara upp till 95 procent lägre än i globala nord. Det är ett modernt sätt att utnyttja människor.
Vi på Oxfam arbetar alltid evidensbaserat. Vi har egna forskare, tar stöd av forskare och har samarbeten med ledande forskningsinstitut samt lärosäten. Vår data bygger på noggranna analyser och forskning kring ojämlikhet och dess effekter. Att påstå att vi ”hatar de rika” är inte bara missvisande; det bottnar snarare i fundamentala åsiktsskillnader.
Det är snarare kritikerna som behöver förklara och försvara sina egna ställningstaganden i ljuset av fakta. Att sänkta skatter för de rikaste inte leder till ökad jämlikhet. Trickle-down-ekonomi är en myt; historiska data visar att omfördelning via skatter och investeringar i välfärd är avgörande för att bekämpa ojämlikhet. Det är uppenbart att nedsippringen inte fungerar nu.
Vi vill förtydliga det uppenbara: ojämlikhet handlar om skillnaderna mellan de rika och de fattiga, inte om individerna själva. Vår kritik riktar sig mot ojämlikheten och de strukturer som upprätthåller den.
Så vi ställer en fråga tillbaka till kritikerna: Istället för att motverka ojämlikheten, varför prioriterar ni att försvara de rika som redan har mer än tillräckligt, framför att adressera de utmaningar som de fattiga står inför? Så minskar man inte på klyftorna i samhället.
Läs vår rapport
Takers not Makers
Läs rapportenMetod
Läs metodenEngelsk sammanfattning av rapporten
Läs sammanfattningen
