De 12 rikaste äger mer än den fattigaste hälften av världens befolkning gör tillsammans
Medan miljardärerna blir allt rikare ser Oxfam hur ett stort antal människor fortfarande lever i utsatthet. Levnadsstandarden för många världen över har stagnerat. Levnadskostnaderna har ökat, och de sociala trygghetssystemen har urholkats. Detta sker samtidigt som 2025 var ett rekordår för världens miljardärer. Världens rikaste 10 % äger 75 % av all förmögenhet medan den fattigaste 50 % bara äger 2 % enligt World Inequality Report 2026.
Ojämlikheten globalt:
0%
Dollarmiljardärernas sammanlagda förmögenheter har ökat med 80 % sedan 2020
0%
Nästan hälften av världens befolkning lever i fattigdom
0%
1 av 4 människor går hungriga, en ökning på 42% sen 2015.
700 000 svenskar i fattigdom – 46 svenskar äger mer än 8 miljoner människor
Utsattheten i Sverige ökar. 700 000 svenskar lever i fattigdom enligt SCB, på bara ett år har antalet ökat med 120 000 människor. Mellan 2019 och 2024 har antalet människor som lever i matosäkerhet i Sverige ökat med 40%, mer än en halv miljon svenskar kan alltså inte äta den näringsrika mat de behöver. Andelen som inte har råd att hålla sin bostad tillräckligt varm har tredubblats mellan 2021–2023.
Ett av världens rikaste länder ser utsattheten öka, samtidigt som förmögenhetskoncentrationen är fortsatt hög. Det är inte rimligt. Sverige är det sjätte landet i världen med högst förmögenhetsojämlikhet, en plats över USA.
Ojämlikheten i Sverige:
0
Sverige har 46 dollarmiljardärer, deras förmögenhet har ökat med 24 % på ett år.
0%
Sveriges 46 rikaste personer äger mer än nästan 80 procent av befolkningen – 8 miljoner människor
0
På 45 minuter ökar den genomsnittliga miljardärens förmögenhet lika mycket som en medelsvensk årsinkomst.
Ekonomisk ojämlikhet = politisk ojämlikhet
Med stora tillgångar kommer makt att påverka. Ultrarika har råd att lägga stora resurser på lobbying, kan ge stora donationer till kampanjer och utöva rättsliga påtryckningar, investera eller hota att dra tillbaka investeringar. Det finns flertal exempel runtom världen på ultrarika som köper upp medieföretag och vad det kan ge för resultat.
Vanliga människors röst tystas
Samtidigt går utvecklingen i många av världens länder åt fel håll: Medborgerliga friheter och politiska rättigheter dras tillbaka och undertrycks. År 2024 var det nittonde året i rad av nedgång, då yttrandefriheten begränsades i en fjärdedel av världens länder. Under det senaste året har över 142 betydande regeringskritiska protester brutit ut i 68 länder, och vanligtvis bemötts med våld.
Glappet mellan de ultrarika och vanligt folk växer
Vanliga människor ser sina levnadsvillkor försämras, och deras vägar att påverka bli allt färre. Samtidigt växer förmögenheterna för några få, och deras makt. Detta är ett hot mot demokratin. Glappet mellan vanliga människor och de ultrarika växer.
Politiken måste ta sitt ansvar
Det behöver inte vara såhär. Ojämlikhet är ingen naturlag. Oxfam pekar inte finger mot enskilda personer, utan mot regeringar som gör fel val och låter den här farliga utvecklingen fortsätta.
Oxfam Sverige vill se att Sveriges regering agerar genom att bland annat:
→ Sätta politiska mål för att minska ojämlikheten. Ta fram en nationell plan med mätbara mål
→ Öka transparensen i vårt demokratiska system. Inför ett förmögenhetsregister för bättre statistik och data, ett lobbyregister och ändrade regler för finansiering av partier, för ökad transparens i vårt demokratiska system.
→ Beskatta de allra rikaste. Bidra efter bärkraft. Inför en ny förmögenhetsskatt på stora förmögenheter. Använd intäkterna till att satsa på den gemensamma välfärden och klimatet.
Frågor och svar
Ekonomisk ojämlikhet den ojämna fördelningen av resurser som inkomst och förmögenhet inom ett samhälle, vilket skapar stora klyftor mellan rika och fattiga grupper eller individer. Ofta talar man antingen om skillnader i förmögenheter eller skillnader i inkomster. Sammantaget är det den ekonomiska ojämlikheten. Läs mer om ekonomisk ojämlikhet.
Extrem rikedom och extrem fattigdom är två sidor av samma mynt. Idag är allt mer makt och förmögenhet koncentrerad i händerna på några få väldigt rika individer, samtidigt som fattigdomsbekämpningen stagnerat globalt och allt fler människor i Sverige lever i fattigdom. Samtidigt visar vår forskning att de allra rikaste släpper ut mycket mer koldioxid. En omfördelning av ekonomiska resurser är nödvändig för att skapa stabila demokratier, bekämpa klimatförändringarna och lyfta människor ur fattigdom. Många talar idag om de mest utsatta – men lösningarna är bara möjliga om vi också hanterar extrem rikedom och omfördelar. Vår tids stora utmaningar kräver mer resurser till det gemensamma.
Nej. Företagande och innovation är nödvändigt för att lösa vår tids stora utmaningar. Det får aldrig innebära ökad utsatthet för människor eller förstörelse av vår planet. Då behöver företagande och innovation regleras för att bidra positivt. Tjänar man mycket pengar kan man också bidra till det gemensamma.
Det nyliberala ekonomiska systemet är roten till dagens ekonomiska ojämlikhet och klimatkris.
Det är en modell som endast fungerar i en ständig tillväxt, vilket i sin tur kräver att konsumtionen fortsätter att öka.
Det är också en modell som prioriterar höga vinster för ett fåtal före en hållbar framtid för en majoritet av människor och framtida generationer.
Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av fossila bränslen och koldioxidutsläpp.
Vi vet att det inte är möjligt att frikoppla ekonomisk tillväxt från växthusgasutsläpp i tid för att stoppa klimatkrisen.
Fokus måste därför vara på ett nytt ekonomiskt system som rör sig bort från ekonomiskt tillväxt till vilket pris som helst – särskilt när vi ser att det skadar både människor och planeten. Därför måste vi verka för ett ekonomiskt system som sätter människor och planetens välmående i centrum och begränsar tillväxten i särskilt skadliga/förorenande industrier.
Det är svårt att sätta gränsvärden på vad som anses vara rikedom och fattigdom. Men här är några förhållningspunkter:
Vad gäller inkomst vet vi t.ex. att de 10 procent med lägst inkomst i Sverige har i genomsnitt en disponibel inkomst på cirka 10 300 SEK per månad. Det är alltså inkomst efter skatt. I jämförelse tjänar en person från den rikaste 1 procenten i Sverige cirka 260 600 SEK i disponibel inkomst varje månad.
Förmögenheter avser det man äger (tillgångar) minus skulder. I Sverige har vi inget förmögenhetsregister, vilket betyder att det fattas heltäckande statistik om hur fördelningen ser ut. Men vi vet att en stor del av svenskar har ingen eller väldigt låg förmögenhet, ofta men ett lågt sparat kapital och skulder. I jämförelse har Sveriges mest förmögna man, Stefan Persson, en förmögenhet värd cirka 200 miljarder kronor.
Enligt SCB lever 700 000 svenskar i fattigdom. Här kan du kan läsa mer om hur SCB definierar fattigdom: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2024/materiell-och-social-fattigdom-okar-i-sverige/
