Klimaträttvisa i Latinamerika och Karibien

Förluster är oåterkalleliga skador, t.ex. fullständig översvämning av små önationer på grund av stigande havsnivåer, utrotning av en art eller permanent förlust av kulturarvsplatser på grund av erosion orsakad av extrema väderhändelser. Skador kan vara tillfälliga eller delvis återställbara och kräver reparation, återställande eller kompensation. Exempel är förstörelse av infrastruktur till följd av orkaner, ekonomiska förluster till följd av uteblivna skördar på grund av torka eller kostnader för att flytta kustsamhällen på grund av erosion och stigande havsnivåer. Förluster och skador kan vara ekonomiska såväl som icke-ekonomiska, till exempel förlust av kulturarv, traditioner och identitet. Kan även kallas för klimatskador.   

Det omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Som svensk orsakar man i genomsnitt dubbelt så mycket utsläpp utomlands som inom Sveriges gränser. Därför är det avgörande att analysera och agera för att minska svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp. Dessa utsläpp räknas ut genom att summera alla utsläpp som släpps ut i Sverige, plus alla utsläpp som orsakats av importer till Sverige, minus utsläpp från svenska exporter. På så sätt räknar man på utsläppen som länkar till Sveriges konsumtion, inklusive utsläpp som orsakats utomlands. 

Vi har bett en rad forskare från Concordia University, Universitat de Barcelona, Dartmouth College och Columbia University att räkna på de olika klimatskadorna. Deras forskning baseras på den senaste forskningen inom respektive område. Genom att kombinera fysiska klimatmodeller och empiriska modeller som beräknar effekten av utsläppen har de bedömt uppvärmningsgraden som kan kopplas till utsläppen och sen bedömt skadorna och förluster som den uppvärmningen orsakar. Detta är konservativa uppskattningar eftersom de bara tar hänsyn till skadorna och förluster på grund av själva uppvärmningen på grund av utsläpp, bara tar hänsyn till utsläpp över en begränsad period och inte tar hänsyn till effekterna av tex extremväder. Analysen baseras på världens rikastes konsumtionsbaserade utsläpp räknat i förhållande till inkomst som beräknats av Stockholm Environment Institute och Oxfam. 

Sverige är ett litet land, men svenskarna har oproportionerligt höga utsläpp. Just nu ökar utsläppen med 5,6 procent när de egentligen måste minska med 7 procent.  Om alla levde som den rikaste 1 procenten av svenskarna, skulle den koldioxidbudget som återstår för att hålla mänskligheten från att överstiga 1,5 graders uppvärmning, ta slut på ett halvår – med katastrofala följder. Många högutsläppsländer är små länder. Att vara ett litet land innebär inte att man inte måste ta ansvar.    

Nej det räcker inte, fonden för förluster och skador är endast en del av det som kallas klimatfinansiering. Under det paraplyet ingår såväl finansiering för klimatanpassning, åtgärder för utsläppsminskning och nu fonden för skador och förluster. Att endast betala av notan för skador och förluster är inte tillräckligt. Vi lyfter detta specifikt eftersom de länder som har störst kapacitet och ansvar att betala för klimatskador bör göra det.  

Uträkningen baseras på 3 faktorer: Ländernas förmåga att betala, ländernas ansvar för utsläppen och ländernas utvecklingsbehov. Det går att läsa mer om metoden i rapporten Sveriges ansvar i klimatkrisen.  

I 76 länder arbetar Oxfam med både förebyggande och akut arbete. Med förebyggande arbete menar vi att vi stöttar samhällen att anpassa sig till klimatförändringarna men samt genom att ta fram forskning för att kunna påverka politiker att verka för en mer rättvis och jämlik klimatomställning. Det akuta arbetet innebär att vi vid klimatrelaterade kriser och katastrofer snabbt är på plats och tillsammans med lokala partners arbetar för att stötta människor som drabbats. Läs mer om vårt arbete.