Rika länder tjänar på klimatkrisen när utlovad finansiering blir lån

Världens rikaste länder fortsätter svika sina löften om utlovad klimatfinansiering och har mobiliserat mindre än en tredjedel av utlovade medel. Ny forskning från Oxfam och CARE Climate Justice Centre visar att utvecklingsländer nu betalar tillbaka mer till rika länder för klimatlån än de tar emot – för varje 5 kronor de får betalar de tillbaka 7 kronor. 65 % av finansieringen levereras i form av lån. 

Ahmed, anställd av Oxfam, står i ett vattenlager i Puntland, Somalia. Den har helt torkat ut då vatteninsamlingen har tagit slut på grund av att det inte regnat nog på fyra år. Foto: Petterik Wiggers/Oxfam Novib

Att rika länder undanhåller utlovad finansiering och dessutom profiterar på klimatkrisen förvärrar skuldbördorna och hindrar klimatåtgärder. Situationen förvärras ytterligare av kraftiga biståndsnedskärningar som hotar att kapa bort ytterligare klimatfinansiering. Det är att svika världens fattigaste samhällen som drabbas hårdast av eskalerande klimatkatastrofer. 

Några slutsatser från rapporten: 

• Rika länder påstår sig ha mobiliserat 116 miljarder USD i klimatfinansiering 2022, men det sanna värdet är bara mellan 28 och 35 miljarder dollar, mindre än en tredjedel av den utlovade summan.

• Nästan två tredjedelar av klimatfinansieringen gavs i form av lån, ofta till standardräntor utan förmåner. Det innebär att klimatfinansieringen nu ökar utvecklingsländers skuld från år till år. Den nuvarande summan är 3,3 biljoner USD. Länder som Frankrike, Japan och Italien är bland de värsta bovarna.

• Minst utvecklade länder tog emot endast 19,5 % och små önationer under utveckling (Small Island Developing States) bara 2,9 % av den totala offentliga klimatfinanseringen mellan 2021 och 2022, och hälften var i form av lån som måste återbetalas.

• Utvecklade länder tjänar på dessa lån, då återbetalningarna överstiger utbetalningarna. År 2022 tog utvecklingsländer emot 62 miljarder dollar i klimatlån. Dessa lån uppskattas leda till återbetalningar på upp till 88 miljarder dollar, vilket resulterar i en ”vinst” på 42 % för långivarna.

”Rika länder behandlar klimatkrisen som en affärsmöjlighet, inte en moralisk skyldighet. De lånar ut pengar till just de människor de historiskt sett har skadat, vilket stänger in sårbara nationer i en skuldspiral. Det är en form av krisprofitering.”

Nafkote Dabi, Oxfams klimatpolitiska talesperson.

Detta misslyckande sker samtidigt som rika länder genomför de mest brutala nedskärningarna i biståndet sedan 1960-talet. Data från OECD visar en minskning med 9 % under 2024, medan prognoser för 2025 signalerar ytterligare en nedskärning på 9–17 %. 

I takt med att klimatkatastrofer intensifieras får samhällen i låginkomstländer färre resurser för att anpassa sig till det snabbt föränderliga klimatet. Enbart under 2024 har miljontals människor fördrivits på Afrikas horn, ytterligare 13 miljoner drabbas på Filippinerna och 600 000 människor drabbas av översvämningar i Brasilien. 

Finansiering för klimatanpassning är också kritiskt underfinansierad och får endast 33 % av klimatfinansieringen, eftersom investerare föredrar projekt med fokus på utsläppsminskning med mer omedelbar ekonomisk avkastning.

Inför COP30 uppmanar Oxfam och CARE rika länder att: 

• Leva upp till klimatfinansieringslöften: Tillhandahåll hela beloppet på 600 miljarder dollar för 2020–2025 och beskriv hur de planerar att skala upp finansieringen till överenskomna 300 miljarder dollar per år.

• Sluta tjäna på krisen: Drastiskt öka andelen bidrag och mycket förmånlig finansiering för att förhindra ytterligare skuldsättning av samhällen i världen som är mest sårbara för klimatkrisen.

• Kraftigt öka finansiering för anpassning: Åta sig att minst tredubbla finansieringen för anpassning till 2030, jämfört med 2025-målet.

• Tillhandahålla finansiering för förluster och skador: Den globala fonden för hantering av förluster och skador måste ha tillräckligt med kapital. Klimatförändringarnas offer får inte fortsätta ignoreras.

• Mobilisera nya finansieringskällor: Säkra pengar genom att beskatta de ultrarika, och genom att beskatta övervinsten hos fossilbränsleföretag globalt.

Bakgrund

Läs rapporten i sin helhet. 

Läs metodnoten här.   

Uppdelningen mellan så kallade utvecklade länder och utvecklingsländer följer UNFCCC:s kategorisering.  

CARE Climate Justice Center (CJC) leder och koordinerar integrationen av klimaträttvisa och motståndskraft i CARE Internationals utvecklings- och humanitära arbete. CJC är ett initiativ som drivs av CARE Danmark, CARE Frankrike, CARE Tyskland, CARE Nederländerna och CARE International Storbritannien. Läs mer på www.careclimatechange.org 

Resultat från en global undersökning av Oxfam International och Greenpeace visar att 8 av 10 personer stöder förslaget att betala för offentliga tjänster och klimatåtgärder genom att beskatta de superrika. Studien genomfördes av förstapartsdataföretaget Dynata i maj-juni 2025 i Brasilien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Kenya, Italien, Indien, Mexiko, Filippinerna, Sydafrika, Spanien, Storbritannien och USA. Undersökningen inkluderade cirka 1200 respondenter per land, med en felmarginal på +/-2,83 %. Tillsammans representerar dessa länder nära hälften av världens befolkning. Se resultaten här.