”Det fanns inget vatten i sju månader”
Idag saknar en av fyra människor rent vatten hemma – lika många som hela Europas befolkning. Till 2030 riskerar klimatkrisen att förvärra vattenbristen, och då kan lika många människor som Indiens och USA:s befolkning tillsammans leva utan tillgång till rent vatten. Denna orättvisa slår hårdast mot marginaliserade människor och samhällen, trots att de bidragit minst till krisen.
I Libanon förlorade samhället Deir Mimas sitt vatten i sju hela månader efter att Israel förstörde byns enda generator under det 66 dagar långa kriget 2024. Utan generatorn försvann både elektricitet och vatten. Krisen satte djupa spår som människor fortfarande känner av efter vapenvilan. Två av dem som drabbades mest var Awad och hans fru Hiyam.
”Det fanns inget vatten i sju månader. Vi hade inga vattentankar eller lager. Vi var beroende av varandra och vattentransporter från floden. Jag transporterade 2000 liter varje vecka, så att vi kunde tvätta, duscha och överleva.”
Awad, Libanon
När generatorn försvann tvingades de 150 hushållen i byn köpa vatten via transporter och betalade, när de hade råd, 10 dollar för cirka 38 liter. I ett land som redan kämpade med en ekonomisk kris blev den kostnaden enorm för människorna i Deir Mimas. Oxfam gick in och reparerade generatorn. Därmed fick byn tillbaka både elektricitet och vatten.
”När vi fick generatorn hade vi vatten igen för första gången på månader. Vi var väldigt glada. Vatten var för oss viktigare än elektricitet.”
Awad, Libanon
Awad och alla andra i Deir Mimas kunde äntligen andas ut och slapp den ekonomiska press som vattenbristen skapade. Awad och Hiyams historia påminner oss om att krig inte bara pågår vid frontlinjen – det slår också mot människors vardag när livsviktig infrastruktur försvinner. I kriser blir vatten en livlina som håller samhällen vid liv och skyddar människors värdighet.
Det är tack vare våra månadsgivare som vi kan agera i kriser för människor som behöver det som mest. För det vill vi säga stort tack. För en jämlik framtid.
