Skärpta regler för skattefusk
I januari avslöjade Oxfam att 1 procent av jordens befolkning snart kommer att äga mer än resten tillsammans med nuvarande utvecklingstakt. För att minska de extrema klyftorna och lyfta fler människor ur fattigdom krävs åtgärder inom flera områden. Oxfam efterlyser bland annat hårdare regler mot skattefusk – världens regeringar måste samarbeta för att täppa till de kryphål som gör det möjligt för stora företag att undkomma bolagsskatten. Det är fullt rimligt att alla företag bidar med sin beskärda del till de samhällen där de existerar och verkar.
Skattefusk driver fattigdom och ojämlikhet
Skattefusket bidrar till den växande klyftan mellan fattiga och rika. Som så ofta annars drabbas människor i världens fattigaste länder allra hårdast. I dessa länder bidrar bolagsskatten till att bygga upp en grundläggande infrastruktur, vilket är helt avgörande i kampen mot fattigdom.
Att regeringar världen över låter stora företag komma undan utan att bidra med sin beskärda del är inte okej. Under senare år har flera multinationella företag skapat rubriker genom att inte betala sin andel. Många av dessa företag spenderar dessutom enorma summor på lobbying för att därigenom påverka det finansiella regelverket till sin fördel.
Människor världen över påverkas av företagens skattefusk genom uteblivna medel för exempelvis vägar, skolor och sjukhus. Liberia, Sierra Leone och Guinea – de länder som drabbats hårdast av Ebolakrisen i Västafrika – förlorade uppskattningsvis 287,6 m USD på utebliven bolagsskatt under 2011. Dessa pengar hade kunnat göra stor skillnad i kampen mot Ebola och bidragit till att fler människor kunnat ta sig ur fattigdom.
Ett utbrett problem
De skandaler som skapat rubriker i media är bara toppen på isberget. Det rör sig inte om ett fåtal dåliga exempel som utnyttjar befintliga kryphål – problemet är betydligt mer utbrett än så. Det internationella skattesystemet är anpassat för att gynna stora företag och rika länder genom att möjliggöra dessa kryphål.
En handfull av världens rikaste länder håller just nu på att skriva om de globala skattereglerna. Risken är att de skapar regler som tjänar deras intressen utan att ta hänsyn till fattiga länder och deras behov. Ännu värre är att världens fattigaste länder – de som drabbas hårdast av företagens skatteplanering – inte ens finns representerade vid förhandlingsbordet.
Skatteparadiset Luxemburg deltar i förhandlingarna. Sierra Leone däremot, ett land som drabbats hårt av Ebolaepidemin och dränerade offentliga medel, är inte inkluderade. Det är inte rimligt.
Inte försent
Det finns fortfarande en chans att förändra regelverket inom de kommande månaderna. Därför uppmanar vi nu världens ledare att mötas under ett globalt skatte-möte i juli 2015. Ledare från samtliga länder ska vara inbjudna att delta på lika villkor för att arbeta fram en global överenskommelse som gynnar alla, inte bara några.
