Israels ockupation påverkar alla delar av palestiniernas liv på Västbanken, inklusive östra Jerusalem. Palestinier förvägras sin rätt till självbestämmande och suveränitet.

Israel kontrollerar alla vägar till Västbanken, och palestinier som lever där får sin rörelsefrihet oerhört begränsad. Palestinier förvägras medborgarskap, och måste få ID-kort från israeliska militären för att leva och arbeta. Det finns nästan 900 militära checkpoints och vägspärrar på Västbanken, vilket gör resande svårt, tidskrävande och farligt. De begränsar palestiniers möjlighet att arbeta, socialisera och komma åt sjukvård. Massiv infrastruktur har blivit byggd för att stötta israeliska bosättningar, däribland omfartsleder och järnvägar – men palestinier får inte använda dem.

Israel har total kontroll över palestinska vattenkällor på Västbanken, och olagliga israeliska bosättningar får förtur till dem, medan palestinier förvägras deras rätt till dem. Palestinier på Västbanken konsumerar i genomsnitt 82 liter vatten varje dag – vilket är långt under WHOs rekommenderade minimum på 100 liter.

Palestinier lever under separata och diskriminerande lagar, styrda av Israels militär. Palestinier döms i en separat militär domstol där misstänkta döms som skyldiga 99.7% av fallen. Israel håller fler än 9000 palestinier i sina fängelser – många olagligt frihetsberövade och på obestämd tid utan dom eller rättegång, med grund i ”hemliga bevis”. Palestinier utsätts för omänskliga förhållanden, svält och tortyr som del av lagen.

Bosättarvåldet är systematiskt och utbrett. Det kan utgöras av beväpnat våld och mord, förstörelse av jordbruksmark, och trakasserier. Våldet utreds sällan av israeliska myndigheter och i många fall är israeliska soldater på plats under attackerna för att stötta och skydda bosättarna, detta för att det tillåter Israel att ta över mer palestinsk mark utan att behöva dra in militären officiellt.

Israeliska myndigheter och bosättare beslagtar rutinmässigt jordbruksmark från palestinska jordbrukare för att skapa mer rum för fler bosättningar och militära byggnader. I processen förstörs grödor, och marken kontamineras med avfall och avloppsvatten. Sen 1967 har över 800 000 olivträd blivit förstörda av israelisk militär och bosättare, en viktig inkomstkälla för palestinier.

Israels ockupation har förstört den palestinska ekonomin. Den har kvävt palestinsk industri och orsakat utbredd arbetslöshet och fattigdom genom konfiskering av jordbruksmark; blockerad transport av varor; kvävda leverantörskedjor; förhindrande av tillgång till lokala och utländska marknader; och begränsad rörelsefrihet för arbetare. Världsbanken uppskattar att dessa restriktioner kostar den palestinska ekonomin miljarder dollar varje år. Samtidigt ges israeliska företag fördelar, som gör att varor producerade i bosättningar blir billigare. Detta tvingar palestinier med låga inkomster att köpa varor från, och söka jobb i, olagliga bosättningar.

Oxfam har arbetat i Israel och Palestina sedan 1950-talet. På Västbanken arbetar vi för palestiniers rätt att bo kvar på sitt land, samt främjar kvinnors och marginaliserade gruppers rätt att delta i beslutsfattande som påverkar deras liv. Vi stöttar olivodlare att förbättra kvalitén på sina produkter och boskapsskötare i att ta hand om sina djur. I Östra Jersualem stöttar vi kvinnor att starta egna småföretag, stöttar lokala partners att förbättra skolbyggnader och ger juridiskt stöd för att säkerställa att människor kan stanna kvar i sin stad. Vi tillgodoser hushåll med vatten, genomför insatser för att förbättra säkerheten och delar ut kontantstöd.