Välj din framtid!
Valet till EU-parlamentet i år är ett ödesval för klimatet. Den 9 juni kan du rösta för en rättvis och jämlik klimatomställning.
EU-valet 9 juni
– ett val om klimatet
Vi står just nu mitt i en brinnande klimatkris och människor världen över känner redan av dess konsekvenser. Valet den 9 juni till Europaparlamentet är ett ödesval för klimatet. Parlamentet som röstas fram nu kommer bestämma EU:s politik fram till 2029 – ett år innan många av målen och delmålen i EU:s klimatmål och Agenda 2030 ska uppnås. Trots det går flera av partierna inom EU till val på att bromsa EU:s klimatarbete. Som svensk är en röst i EU-valet den största påverkan som du kan ha vad gäller klimatet. Det är viktigare är någonsin att rösta.
Varför ska vi bry oss om vad EU gör?
EU:s beslut påverkar både länder inom och utanför unionen. Idag stiger temperaturen i Europa dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet – detta hotar européers försörjning, hälsa och våra ekosystem. Redan nu ökar dödsfallen till följd av hetta. EU står också för stora utsläpp. Historiskt sett har EU:s medlemsländer och Storbritannien de näst största utsläppen globalt (största utsläppen står USA för) och även idag är utsläppen per person oproportionerliga sett till vilken andel EU utgör av världen. EU har ett stort ansvar för klimatkrisen och bär därför ett stort ansvar för att bromsa den.
Vad kan jag göra?
-
Rösta! Att rösta i EU-valet är din, som svensk, största möjlighet att ha positiv påverkan på klimatet. Din röst på en politik som bromsar klimatkrisen och genererar en rättvis klimatomställning är livsviktig. Vi har ett ansvar inte bara för oss själva men för framtida generationer. På Valmyndighetens hemsida hittar du information om hur du röstar.
-
Ta med en kompis! Vi har tillsammans ett ansvar att rösta fram en rättvis och jämlik klimatpolitik, men valdeltagandet i EU-valet är tyvärr lägre än till de nationella valen. Vid förra valet år 2019 röstade endast 55 % av alla röstberättigade svenskar. Så ta med en kompis, granne eller någon i din familj och rösta! Just era röster kan vara avgörande.
-
Läs på! Det kan vara svårt att veta vilket parti eller kandidat man ska rösta på. Till din hjälp kan du läsa partiernas valmanifest, men även granskningar från organisationer som Naturskyddsföreningen och WWF. Utifrån dessa granskningar finns det tre partier i Sverige som bromsar klimatarbetet i EU: Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Övriga partier vill antingen öka takten i klimatarbetet eller bibehålla de planer som redan finns.
-
Engagera dig! Tycker du också att rika människor ska ta mer ansvar för att lösa klimatkrisen? Skriv då under det europeiska medborgarinitiativet Tax the rich. Initiativet skulle innebära en förmögenhetsskatt på EU:s allra rikaste där pengarna används för en rättvis och jämlik klimatomställning. En miljon signaturer i Europa behövs för att EU-kommissionen ska ta ställning till vårt förslag.
Skriv under för en europeisk förmögenhetsskatt!
I Östafrika pågår världens största humanitära kris. Mer än 28 miljoner människor kämpar för sina liv på grund av extrem torka, konflikter och orimliga levnadskostnader. Bishara bor i Kenya och är en av alla som drabbats.
Klimatojämlikhet i EU
EU står för stora utsläpp, men inom EU råder också stor klimatojämlikhet. Vi vet att:
-
Den rikaste 1% i EU släpper ut 61 ton CO2 per person och år. Deras utsläpp är 14 gånger större än hos de 50% med lägst inkomst och måste minska med 93 % fram till 2030.
-
De rikaste 10% släpper ut 22 ton CO2 per person och år, vilket är 8 gånger mer än den hållbara gränsen. Deras utsläpp måste minska med 88% fram till 2030.
-
En person från de 50% med lägst inkomst i Europa släpper samtidigt ut endast 4 ton CO2 per år. Men även det är för mycket, den hållbara gränsen ligger på 2,8 ton per person och år.
Samtidigt är det de med lägst inkomst som kommer behöva ta den största smällen av klimatkrisens konsekvenser.
Etniska minoriteter, urfolk, låginkomstgrupper, migranter, HBTQIA+personer och kvinnor som är gravida drabbas hårdare av klimatrelaterade hälsokonsekvenser. Risken att dö av värme är dubbelt så hög bland kvinnor jämfört med män, och låginkomsttagare riskerar i högre grad att drabbas av otrygg livsmedelsförsörjning.
Därför är det oerhört viktigt att vi genomför en klimatomställning som är rättvis och jämlik, där de med störst ansvar för klimatkrisen också tar störst ansvar för att lösa den.
Hur ser framtiden ut?
Just nu går vi mot en temperaturökning på 2,7 grader till 2100. Detta innebär att:
– Cirka 100 000 personer dör i Europa varje år av värme.
– Halva medelhavsområdet drabbas av torka under fem till sex månader av året.
– 1/3 av de endemiska arterna på land och ungefär hälften av de i haven, riskerar att utrotas. Endemiska arter är de som bara kan leva i ett specifikt område.
– Marina ekosystem riskerar kollaps på grund av uppvärmning, syrebrist och havsförsurning.
– Risken för att brytpunkter passeras, att ekosystem som Arktis eller Amazonas smälter eller torkar ut, är hög.
– Livsmedelsproduktionen globalt är betydligt reducerad.
Kan vi gemensamt rösta fram ett parlament som vill öka takten i klimatarbetet kan vi förhoppningsvis undvika flera av dessa konsekvenser.
Diyalafloden är en av de huvudsakliga bifloderna till Tigrisfloden. Lokalt jordbruk är beroende av dess vatten. De senaste åren har den torkat med ödesdigra konsekvenser för jordbruk i området. Foto: Paula González/Oxfam
Vad vill Oxfam?
Oxfam Sverige uppmanar vårt framtida EU-parlament att:
-
Beskatta de rikaste! Ta itu med de dubbla kriserna av ojämlikhet och klimatet genom att införa en europeisk förmögenhetsskatt. Då kan de allra rikaste ta ansvar för sina överdrivna utsläpp och dessa pengar kan användas till välfärd och för att nå klimatmålen. Oxfam har beräknat att en europeisk förmögenhetsskatt av de europeiska miljardärerna och multimiljonärerna skulle generera 286,5 miljarder euro per år – det motsvarar 40 % av EU:s återhämtningsfond.
-
Inför ett konsumtionsbaserat mål på EU-nivå på netto noll till 2050. De utsläpp som nu används som mått för uppfyllandet av klimatmålen är endast territoriella utsläpp, men de konsumtionsbaserade utsläppen är 15% högre än de territoriella.
-
Ge mer stöd till klimatanpassning i globala syd! Den globala fonden som ska ersätta länder för de skador och förluster klimatkrisen orsakar är otillräcklig. EU har hittills bidragit med 27 miljoner USD, inte nära nog i proportion till det historiska ansvar EU har för utsläppen.
-
Sluta subventionera fossila bränslen! De rika länderna har mest ansvar för den globala uppvärmningen i och med sina överdrivna historiska utsläpp och måste sluta producera olja och gas. Nya ekonomiska medel genererade från skatter på företag, rika utsläppare och miljardärer kan i stället användas för att finansiera förnybara energikällor.
-
Stifta nya lagar! Vi behöver lagstiftning som sätter tryck på medlemsländer att snabbare genomföra ambitiösa klimathandlingsplaner. Det behövs också säkerställas stöd till de som har det svårast i omställningen. Handlingsplanerna måste utgå från att de som släpper ut mest också måste minska sina utsläpp mest och snabbast.
Mer om klimatet
Gå med i kampen för en jämlik och rättvis klimatomställning!
Oxfam tar fram banbrytande research om klimatkrisens orsaker och konsekvenser, vi stöttar människor som drabbas av klimatförändringar och vi kräver att makthavare tar sitt ansvar. Med ditt stöd kan vi göra ännu mer. Bli månadsgivare idag.