Survival of the richest
Det är dags att bekämpa ojämlikhet genom att beskatta de allra rikaste.
Den extrema fattigdomen i världen ökar för första gången på 25 år och de allra flesta människor får det allt tuffare ekonomiskt. Två tredjedelar av all förmögenhet som har genererats sedan 2020 har tillfallit den allra rikaste procenten – dubbelt så mycket som resterande 99 % av jordens befolkning fick dela på under samma period. Vi vill se en förmögenhetsskatt för miljardärer i syfte att stoppa den ojämlikhet som sliter isär våra samhällen.
Öppet brev från miljonärer och miljardärer:
Det var 2014 som Oxfam först larmade på Världsekonomiskt forum om den extrema ojämlikheten i världen. Sen dess har världens dollarmiljardärer nästan fördubblat sina förmögenheter och, häpnadsväckande nog, har den rikaste 1 % roffat åt sig nästan dubbelt så mycket som resten av världen tillsammans sedan 2020. Hundratals miljoner människor står inför omöjliga prisökningar, och människor över hela världen drabbas fortfarande av pandemin som redan orsakat över 20 miljoner människors död.
I dessa kriser drabbas de allra flesta, men det finns också klara vinnare. De allra rikaste har blivit dramatiskt rikare och storföretagens vinster slagit alla rekord. Resultatet är en explosionsartad ojämlikhet. Att världens dollarmiljardärer och storföretag blir allt rikare samtidigt som fattigdomen ökar är ett tydligt tecken på ett misslyckat ekonomiskt system och felaktiga politiska beslut.
Även i Sverige skenar ojämlikheten: de fem rikaste svenskarna äger mer än fem miljoner svenskar gör tillsammans, och under de senaste tio åren har 61.5 % av all förmögenhet som genererats i Sverige gått till den rikaste 1 %. Inget har gått till de fattigaste 50 %.
Oxfam uppmanar nationella regeringar och internationella institutioner att genomföra följande åtgärder:
- Inför en engångsskatt på större förmögenheter och en tillfällig skatt på extraordinära vinster för företag
- Genomför en permanent skatteökning för den allra rikaste procenten. Skatten ska avse både inkomster från arbete och kapital och ha en högre skattenivå för mångmiljardärer.
- Stoppa stora företags och rika individers omfattande skatteflykt och avancerade skatteplanering genom att öka transparensen i skattesystemen.
Oxfam Sverige vill dessutom se att Sveriges regering specifikt agerar genom att:
- Kartlägga och utreda ojämlikheten i Sverige och dess konsekvenser. Vi vill att regeringen gör en analys och från den föreslår lösningar på hur den ekonomiska ojämlikheten i Sverige kan minskas. Analysen ska också omfatta förslag på hur ojämlikheten kan minskas mellan länder och i länder med utbredd fattigdom.
- Ge ett generöst internationellt bistånd. Vi vill att regeringen agerar för att minska ojämlikheten i världen genom ett generöst svenskt bistånd. Biståndet ska vara en procent av BNI. Utöver det bör klimatfinansieringen till länder med utbredd fattigdom och särskilt utsatthet öka.
”Vi lever i en värld som nu präglas av polarisering och ojämlikhet. Det mänskliga lidandet är enormt. Men ojämlikhet är ingen naturlag. Det är ett resultat av politiskt agerande och vi kan och måste välja att försöka sätta stopp för den ökande ojämlikheten.”
Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige
Lär dig mer
För att förstå de ökade priserna på energi och livsmedel måste vi titta bortom tillgång och efterfrågan. Alltmer bevis pekar på företags prispåslag och ökade vinster som en betydande pådrivare av inflationen. Många företag sätter inte bara högre priser för konsumenter, utan de kapitaliserar också på krisen, och använder den som en rökridå för att kunna höja priser och sin därmed sin egen vinst.
Oxfams analys av 95 livsmedels- och energiföretag visar att de gjorde en vinst på 306 miljarder dollar under 2022 varav 84 % betalades ut direkt till deras aktieägare – något som gjort de rika ännu rikare. För att hantera detta kan regeringar öka sina intäkter för att få in mer medel som kan riktas till insatser som minskar ojämlikheten. Det kan göras bland annat genom att införa en engångsskatt på extraordinära vinster för företag och på större förmögenhet som genererats i kristider.
Den traditionella förklaringen till stigande inflation är att det sker när efterfrågan är större än tillgången, och att priserna på så sätt ökar. Den logik förklarar bara delvis de prisökningar som sker nu på bland annat mat och energi.
Livsmedels- och energiföretag har bibehållit höga priser utan hotet om att bli utkonkurrerade, och när inköpspriserna sjunkit för dem har överskottet skickats till aktieägare istället för konsumenter. Den här utvecklingen ledde till att livsmedels- och energiföretag mer än fördubblade sina vinster under 2022, och betalade ut 257 miljarder dollar till rika aktieägare. Detta samtidigt som 800 miljoner människor går i säng hungriga varje kväll.
En konstant under de senaste 25 åren har varit den stadiga minskningen av fattigdom i världen. Den positiva trenden har dessvärre vänt och idag ökar extrem förmögenhet och extrem fattigdom samtidigt.
Historiskt sett har extrem förmögenhet och makt hos de allra rikaste under globala kriser begränsats genom att ökad beskattning av de allra rikaste. Vi kan lära oss exempelvis från Costa Rica som ökade skatten för de allra rikaste med 10 procentenheter, från 15 % till 25 %, och Bolivia och Argentina som introducerade förmögenhets- och solidaritetsskatter för deras rikaste medborgare. Den typen av solidariska politiska åtgärder ger en ordentlig skjuts till samhällsekonomin och bekämpar ojämlikhet.
I ekonomiska kriser är det vanligt folk som drabbas först av minskad köpkraft och uppsägningar. Under 2020 orsakade COVID-19 nedstängningar och en ekonomisk nedgång utan motstycke i historien. Det ledde till en förlust av arbetstimmar nästan fyra gånger större än under den globala finanskrisen 2008. Kvinnor och rasifierade människor har drabbats hårdast.
Oxfams analys visar att minst 1,7 miljarder löntagare får se inflationen stiga mer än sina löner. Något som minskar deras köpkraft och gör det mer utmanande för dem att bland annat mätta sina familjer eller betala för att värma upp sina hem. Vi behöver en omedelbar beskattning av de allra rikaste och företag som en effektiv åtgärd för att bekämpa inflation och ojämlikhet.
Patience
Patience jobbar som sjuksköterska på Korle Bu universitetssjukhus i Ghana och kan knappt försörja sin familj med sin månadslön. Hon överväger att byta jobb på grund av de ökade levnadskostnaderna.
”Jag kan inte hantera det. Nu klarar jag mig tack vare andra människors hjälp. Jag har det sämre än förut; min lön, transport, situationen för min familj och mina barn – jag lever på nåder.”
Rosa
Rosa bor i Spanien och är mamma till två barn. Hon använder fyra olika appar på sin mobiltelefon för att jämföra matpriser. Annars har hon inte råd.
”Nu lever vi inte, vi överlever bara. Vi betalar, vi äter det vi kan, men det är inget liv. Jag vet inte när jag blev fattig, genom hela mitt liv har jag varit övertygad om att jag tillhör medelklassen. Med apparna räknar jag ut hur mycket jag kan spendera, om jag kan köpa potatis eller inte den här månaden. Jag har inte längre råd med viss frukt – när blev det såhär?”
Om rapporten
Oxfams rapport ”Survival of the Richest” publiceras den 16 januari i samband med öppnandet av 2023 års Världsekonomiskt forum, WEF, i Davos, Schweiz. Sedan 2014 har Oxfam publicerat rapporter om ekonomisk ojämlikhet i samband med Världsekonomiskt forum – för att rikta maktelitens uppmärksamhet mot den skenande ojämlikheten och kräva att de agerar för att lösa den. Denna års rapport visar på en ökande ojämlikhet, att många människor får det sämre medan en liten elit skor sig och att vi står inför stora gemensamma utmaningar som kräver politiskt agerande. Årets rapport fokuserar också särskilt på en viktig del av lösningen på den ekonomiska ojämlikhet, skatt.
