Vad är det för fel med att vara rik?

Vår nya ojämlikhetsraport väcker frågor. Några tycker att vi är ”anti-rikedom” och undrar varför lägger skulden på miljardärerna. Här är våra svar på några av de vanligaste frågorna vi fått.


Fattigdomen i världen minskar och människor lever längre. Varför ska vi bry oss om några personer samtidigt blir jätterika?

Det är helt sant, och helt fantastiskt, att den extrema fattigdomen halverats de senaste 25 åren. Men samtidigt har ojämlikheten ökat i de flesta länder. Det finns bevis på att ojämlikhet har negativa sociala, politiska och ekonomiska effekter. Det står också i vägen för kampen mot fattigdom. Hade ojämlikheten minskat det senaste årtiondet hade hundratals miljoner fler kunnat lyftas ur fattigdom.

Det finns också människor som lever över gränsen för extrem fattigdom, men som arbetar långa dagar på krävande och riskfyllda jobb, men som inte tjänar tillräckligt för att ha ett drägligt liv.


Oxfam håller på med välgörenhet, varför pratar ni politik?

Vi finns till av en anledning: vi vill se ett slut på extrem fattigdom. Men för att nå det målet måste vi ta tag i de stora, strukturella problemen som orsakar fattigdom. Till exempel arbetar vi med stora utmaningar som ekonomisk ojämlikhet, könsdiskriminering och klimatförändringar. Och de här problemen handlar i grund och botten om makt.

Vi tittar på vilka som fattar de stora besluten, vilkas intressen de tar hänsyn till och vilkas röster de exkluderar. Vi tittar också på vilka som har möjligheten att ställa saker till rätta, vilket väldigt ofta innebär att vi uppmanar regeringar att ta bättre beslut.

Varför kritiserar ni företag hela tiden? Är ni emot företagsamhet?

Nej, det är vi inte. En stor del av vårt arbete handlar om att stötta och utveckla företag. Vi har samarbeten med flera företag, både stora och små.

Det vi är emot är den företagsmodell som gör vinst på att betala ut fattiglöner, sätter sina arbetare i fara, förstör planeten eller undviker att betala skatt. Vi anses gärna vara emot den här typen av företagsamhet.

Förra året sa ni att 8 miljardärer ägde lika mycket som halva jordens befolkning. Nu säger ni att det är 42. Då låter det ju som att ojämlikheten blir bättre, inte sämre?

Vi baserar den statistiken på Forbes Rich List och Credit Suisse Global Wealth Report. Credit Suisse är den mest pålitliga källan för data för hur den globala ekonomin är uppdelad, inklusive information om värdet av aktier och fonder, fastigheter, boskap etc. Naturligtvis är det väldigt komplicerat att räkna ut, vilket betyder att de uppdaterar och förbättrar sina siffror med jämna mellanrum. Därför är de siffrorna från i år tyvärr inte direkt jämförbara med förra årets.

För att se hur ojämlikhet förändras över tid måste vi räkna om tidigare års statistik genom att använda de senaste siffrorna. När vi gjorde det visade det sig att 61 personer ägde lika mycket som halva jordens befolkning 2016. De 61 är nu 42, vilket visar på att ojämlikheten ökat.

Det viktiga är inte om det är 8 eller 42 eller 100 personer, utan att en grupp miljardärer- till största delen män- är hysteriskt rika, medan 3,7 miljarder människor har mindre än 1% av världens förmögenhet att dela på.

Det låter som om att Oxfam tror att ekonomin inte kan växa, utan att man bara måste dela mer lika på det som finns. Men det är inte sant. Om ekonomin växer kommer det finnas mer för alla. Och miljardärer är de som verkligen skapar vinster, vilket leder till ekonomisk tillväxt, så varför ska inte de få tjäna på det?

Självklart finns det fördelar med ekonomisk tillväxt, men som det ser ut nu går de fördelarna framförallt till de rikaste. 82% av förmögenhetstillväxten gick till den rikaste procenten förra året. Vi menar att den i mycket högre grad måste tillfalla de fattigaste.

Ekonomisk tillväxt skapas inte av ett fåtal entreprenörer, utan av arbetskraften hos miljoner vanliga människor som alla har rätt till en del av den tillväxten.

IMF har visat att ett bra sätt att hantera ojämlikhet på är att ta ut högre skatt från rika och använda de pengarna till sociala tjänster som alla i samhället kan ta del av, vilket inte har en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten.