Mer om fattigdom och ekonomisk ojämlikhet

Med anledning av vår lansering av rapporten ”Inequality Inc.” vill vi besvara några vanliga frågor om fattigdom och ojämlikhet. Oxfams vision är en jämlik och rättvis värld utan fattigdom, där allas lika värde och rättigheter respekteras och tillgodoses, och där människor kan påverka sina egna liv. Vår research är en viktig del i det arbetet.

Hur har fattigdomen i världen utvecklats sedan 2020?

Världsbanken, IMF och FN har slagit larm om höga nivåer av ojämlikhet och att framstegen med att eliminera fattigdom har stannat av sedan 2020. Världsbanken har till exempel bekräftat att antalet människor som lever på mindre än 5,5 USD om dagen är högre nu jämfört med 2019, och att klyftan mellan den rika världen och Globala syd växer för första gången på 25 år.

Även om extrem fattigdom minskar igen efter att ha ökat kraftigt under covid-19, så gäller det inte de fattigaste länderna. Om man tittar på fattigdom, och inte bara extrem fattigdom, med Världsbankens fattigdomsgräns på 5,5 dollar per dag, så finns det fler fattiga människor nu än 2019. Detta återspeglar vad Oxfam ser i vårt arbete över hela världen. Världen har nästan helt säkert missat målet om att utrota extrem fattigdom till 2030 – och i nuvarande takt kommer fattigdomen inte att utrotas förrän om 229 år. Detta är inte alarmistiskt eller ”cherry picking”, utan en realistisk bild av var vi är 2024.

Men om ekonomin återhämtar sig, kommer inte fattigdomen minska då?

Hela Oxfams budskap i rapporten är att detta decennium, sedan 2020, är ett skarpt avbrott mot tidigare år när det gäller många saker. En av de sakerna är att vi inte tror på att fattigdomen kommer att fortsätta att minska i den takt den har gjort under de senaste decennierna. Vi menar att vår beräkning är realistisk – med tanke på de extraordinära krisår som vi redan har sett under det här decenniet – med pandemier, kraftigt stigande mat- och energipriser, krig och många nationer i Globala syd som har enorma skulder och står inför konkurs. Det är också Världsbankens, FN:s och andras ståndpunkt.

Ni skriver att 5 miljarder blivit fattigare. Hur mycket fattigare?

I genomsnitt fick de 5 miljarder fattigaste på jorden en minskning i tillgångar på 0,2 procent.

Oxfam har utgått från siffrorna i UBS Global Wealth Report från 2023. Den är indelad i deciler, var 10:e procent. De nedersta 70 % såg inte sin förmögenhet minska, men de nedersta 60 % gjorde det, och de nedersta 50% ännu mer. Vi har därför valt att skära siffrorna från de nedersta 60% för att visa hur många som såg en minskning av sina tillgångar. Det är därför naturligt att den genomsnittliga minskningen är liten för de 60 procenten eftersom det är där skillnaden börjar mellan de som fick ökade tillgångar och de som fick minskade tillgångar.

Hur har ekonomin för de allra rikaste utvecklats sedan 2020?

I årets rapport fokuserar Oxfam på de fem rikaste, men miljardärerna som grupp har också sett enorma vinster sedan 2020. Det finns fyra gånger så många dollarmiljonärer i världen som det fanns vid sekelskiftet, och enligt UBS Global Wealth Report väntas enorma ökningar av antalet miljonärer och miljardärer under de kommande åren. Även om många förlorade pengar i början av pandemin och den ekonomiska krisen så har de allra rikaste ökat sina förmögenheter, även om man jämför med hur det såg ut 2019 innan pandemin.

Är det ett problem att världen har framgångsrika företag?

Absolut inte, vi vill se framgångsrika företag – men vår förståelse av framgång är inte hur mycket ett företag kan berika en handfull aktieägare utan hur väl det bidrar till det gemensamma bästa/betalar anständiga löner och skyddar miljön. Ekonomin, och ännu viktigare miljontals vanliga människor, behöver inte den överdrivna vinstjakt som vi har sett från företag de senaste åren. Exempelvis är företagens vinstjakt något som markant har drivit upp den inflation vi sett, enligt Europeiska Centralbanken och IMF.

Varför klagar ni på rikedom? Ni ska väl arbeta för att bekämpa fattigdom?

Oxfam har inget problem med rika människor i sig. Däremot är extrem förmögenhet ett symptom på ett trasigt ekonomiskt system. Extrem förmögenhet orsakar ett samhälle med enorm maktkoncentration hos ett fåtal. När individer är rikare än länder riskerar demokratin att undermineras, något som borde oroa alla som bryr sig om fria, demokratiska samhällen. Den extrema ojämlikheten mellan rika och fattiga underminerar kampen mot fattigdom, skadar ekonomier och skapar allmän frustration. Ojämlika samhällen skapar social oro, politisk instabilitet, kriminalitet och våld. Utöver det är det även de allra rikaste som släpper ut överlägset mest koldioxid och spär på klimatkrisen med sina investeringar och levnadsvanor.

Vi är inte heller själva med att se problematiken i ojämlikheten. Förutom Världsbanken, IMF och FN visar en helt ny undersökning där drygt 2300 miljonärer och miljardärer tillfrågades är 74 % positiva till en ökad beskattning av rika individer där intäkterna går till att förbättra välfärden och att hantera levnadskostnadskrisen. Som flera av dem själva säger, de skulle vara stolta över att betala mer skatt – inte minst för att minska ojämlikheten.