Låginkomstländer tvingas till skuldsättning för att klara klimatkrisen

I dag kan Oxfam avslöja att flera rika länder uppgett att de gett mer i klimatfinansiering än vad de faktiskt gjort.

Klimatförändringarna gör att extremväder blir allt vanligare och 2019 fick Rahela och hennes familj sitt hus delvis förstört av cyklonen Bulbul som drog in över Bangladesh. ”Vi har inte kunnat reparera skadorna. Först och främst måste vi se till att vi har mat på bordet”, berättar hon.

Rahela från Bangladesh. Foto: Fabeha Monir

Det ekonomiska bidraget som rika länder betalar ut till låginkomstländer för att hjälpa dem att hantera klimatkrisen, så kallad klimatfinansiering, kan i verkligheten vara så liten som en tredjedel av det länderna själva har uppgett. ”En skandal” enligt Oxfams klimatrådgivare Tracy Carty.

”Klimatfinansiering är en livlina för låginkomstländer som tvingas hantera extrema värmeböljor, orkaner och översvämningar”

Tracy Carty

Rapporten ”Climate Finance Shadow Report 2020” visar att den allra största delen av det som redovisats som klimatfinansiering de senaste åren inte varit bidrag utan i själva verket bestått till största del av lån. Omkring hälften av lånen har dessutom erbjudits till oförmånliga villkor. Den faktiska klimatfinansieringen under 2017 och 2018 landar därför på mellan 19 och 22,5 miljarder dollar per år, snarare än de 59,5 miljarder dollar som redovisats.

Samtidigt finns stora skillnader i hur olika länder har valt att utforma sin klimatfinansiering. Till exempel utgjordes Frankrikes bilaterala klimatfinansiering till 97% av lån och andra investeringsformer. Sverige, Danmark och Storbritannien, å andra sidan, gav majoriteten av sin klimatfinansiering i form av bidrag.

Fattiga länder drabbas hårdast av klimatförändringarna, men är samtidigt de som är minst skyldiga till klimatkrisen.

”Nu tvingas de alltså hantera en klimatkris de inte själva har varit med och skapat”, säger Carty.

På COP26-klimatmötet i Glasgow nästa år kommer förhandlingarna påbörjas för att komma överens om ett eller flera nya mål för klimatfinansiering som ska gälla från och med 2025 när det nuvarande avtalet löper ut.