oxfam logotyp

62 personer äger lika mycket som jordens fattigaste hälft

18 januari 2016

Vi lever i en värld där 62 personer äger lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning tillsammans. Det är nästan lite svårt att ta in. Även om problemen med de växande ekonomiska klyftorna förts upp på den politiska agendan så fortsatte utvecklingen även under förra året. Idag äger en procent av jordens befolkning mer än de resterande 99 procenten tillsammans.

En rapport från Oxfam visar att tillgångarna hos den fattigaste halvan av jordens befolkning minskat med en biljon $ sedan 2010. Detta trots att världens befolkning ökat med cirka 400 miljoner människor. I toppen av skalan blåser andra vindar. Där har tillgångarna hos de 62 rikaste individerna vuxit med mer än en halv biljon $ under samma tidsperiod.

Slopa skatteparadisen

Även om antalet människor som lever i fattigdom har halverats mellan 1990 och 2010 så har den genomsnittliga årsinkomsten för de fattigaste tio procenten av jordens befolkning endast ökat med knappt 3 $ per år under samma tidsperiod. I de flesta länder i världen går också en allt mindre andel av bruttonationalprodukten till arbetstagarna, vilket delvis förklarar den vidgade klyftan mellan de i toppen och botten på inkomstskalan. Som så ofta annars påverkas kvinnor mest eftersom majoriteten av alla lågavlönade arbetare i världen är just kvinnor.

En bidragande orsak till problemet med växande klyftor stavas skatteparadis. Oxfam beräknar att storföretagens skatteflykt kostar världens fattigaste länder över 100 miljarder $ varje år i form av uteblivna skatteintäkter. Det är pengar som skulle kunna gå till utbildning, sjukvård och andra samhällstjänster som hjälper människor att ta sig ur fattigdom. Mellan 2000 och 2014 har investeringarna i skatteparadis nästan fyrdubblats, det är en utveckling som måste brytas.

Vägen framåt

Oxfam uppmanar världens ledare att förändra de regler som tillåter multinationella företag att dölja sina tillgångar för att undvika skatt. De miljarder som gått förlorade bör återföras under förutsättning att pengarna går till sjukvård, utbildning och andra samhällsnyttiga sektorer som gynnar befolkning i dessa länder. Världens regeringar bör också vidta åtgärder för att säkerställa att arbete lönar sig, oavsett var i löneskalan en befinner sig.