Inequality Inc.
Sedan 2020 har världens fem rikaste män fördubblat sina förmögenheter – samtidigt som fem miljarder människor blivit fattigare.
Början av 2020-talet har präglats av polarisering och ökade klyftor, där ett fåtal individer har extrema tillgångar, medan de allra flesta får det allt tuffare och alldeles för många kämpar för att överleva från dag till dag. Enligt beräkningar i Oxfams nya rapport Inequality Inc. kommer världen att få sin första dollarbiljonär inom 10 år, medan det kommer ta 229 år att utrota fattigdomen i världen. Oxfam vill se beskattning av de rikaste individerna, en jämnare fördelning av företagsvinster och förbättrad statistik över ojämlikheten.
→ Samtidigt som fem miljarder människor blivit fattigare har de fem rikaste männen fördubblat sina förmögenheter
Pandemin, inflationen och krigen har gjort att 2020-talet startat tufft för de allra flesta. För 800 miljoner arbetare runt om i världen har lönerna inte hållit jämna steg med inflationen. Vanligt folk kämpar för att kunna betala både elräkning, mat och transport. För de som redan lever i fattigdom har läget blivit än allvarligare – ojämlikheten mellan globala nord och syd har för första gången på 25 år ökat.
→ Sen 2020 har 99 % av Sveriges befolkning blivit fattigare – samtidigt som de tre rikaste svenskarna ökat sina förmögenheter med 29 %
Även i Sverige är ojämlikheten tydlig: de fem rikaste svenskarna äger mer än 60 procent av Sveriges befolkning tillsammans. Oxfam har i tidigare rapporter visat att Sveriges skattepolitik inte lyckas med att bekämpa ekonomisk ojämlikhet och att svenska löntagare tappar flera procent av sin lön samtidigt som VD:arna fått ökade reallöner. Senaste året har det fortsatt rapporterats om en tuffare vardag för många, nu senast om att vräkningar av barnfamiljer ökar och är på samma nivåer som under finanskrisen 2008.
→ 82 % av de största företagens extraordinära vinster har gått till redan rika aktieägare – samtidigt som 800 miljoner människors löner inte hållit jämna steg med inflationen
Flera stora industrier, så som livsmedel, energi och medicin, har gjort rekordvinster under pandemin och inflationen. Medicinföretag kunde under pandemin få skattemedel för att utveckla vaccin, men utav vinsterna har det mesta gått tillbaka till redan rika aktieägare – samtidigt som vanligt folk fått uthärda inflationen. Matjätten ICA har aldrig tidigare gjort så stora aktieutdelningar som de gjorde 2022, och ICA-handlare har rapporterats höja priser på varor trots att inköpspriset inte ökat. Både IMF och Europeiska centralbanken menar att överdrivna företagsvinster drivit upp inflationen.
”Att några få individer har så stora tillgångar leder till en stor maktkoncentration. Rika företagsledare gör storvinster medan vanligt folk kämpar med högre kostnader till följd av pandemi, inflation och krig. De påverkar människors löner och levnadsstandard, vilken mat vi har råd med och vilka mediciner vi får tillgång till, och deras levnadssätt och investeringar eldar på klimatkrisen.”
Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige
”Sverige sticker ut i ny rapport från Oxfam” – men var är de svenska siffrorna?
Flera nyhetsmedier har skrivt om uppgiften att de fem rikaste svenskarna tillsammans äger mer än fem miljoner svenskar gör tillsammans. Detta är en uppgift som Oxfam beräknat, men som inte finns i den globala rapporten.
För de svenska siffrorna har Oxfam utgått från samma källor som för de globala siffrorna.
Siffrorna för de fem rikaste svenskarnas förmögenheter kommer från Forbes real-time billionaires list från 30 november 2023, och uppgår totalt till 55,5 miljarder USD:
1. Stefan Persson, 18,5 miljarder USD
2. Antonia Ax:son Johnson med familj, 9,6 miljarder USD
3. Jörn Rausing, 8,8 miljarder USD
4. Kirsten Rausing, 8,8 miljarder USD
5. Finn Rausing, 8,8 miljarder USD
Genom att utgå från UBS Global Wealth Report 2023 har Oxfam beräknat tillgångarna för 60% av Sveriges befolkning till 43,2 miljarder USD 2022.
Riggat för de rikaste
Under de senaste 40 åren har världens regeringar monterat ned skattesystemet till fördel för de allra rikaste. Sen 1980-talet har bolagsskatterna mer än halverats i OECD-länderna. Under samma period har några av de största företagen i världen gjort rekordvinster.
Som om det inte vore nog så försvinner mängder av pengar i skatteflykt, skatteparadis och i aggressiv skatteplanering. Ca 1 biljon (1 miljon miljoner) dollar försvann i skatteparadis under 2022. Endast 4 % av de 1600 största företagen uppfyller World Benchmarking Alliances indikator om ansvarsfull skatt.
Makt att styra samhället
Idag ser vi allt fler oligopol, där ett fåtal stora aktörer styr hela marknader. På två decennier har 60 medicinföretag blivit 10 och endast 2 företag äger 40 % av den globala frömarknaden. Syftet är ofta att maximera vinsten för aktieägare – men konsekvenserna är många.
När konkurrensen slagits ut kan ett fåtal stora företag kontrollera löner, vilken medicin vi får tillgång till, maten vi äter och har råd med. När få alternativ finns kan företagen öka priserna på viktiga varor utan konsekvenser. Både IMF och Europeiska centralbanken menar att överdrivna företagsvinster drivit upp inflationen.
”Nu lever vi inte, vi överlever bara”
Rosa bor i Spanien och är mamma till två barn. Hon använder fyra olika appar på sin mobiltelefon för att jämföra matpriser. Annars har hon inte råd.
”Nu lever vi inte, vi överlever bara. Vi betalar, vi äter det vi kan, men det är inget liv. Jag vet inte när jag blev fattig, genom hela mitt liv har jag varit övertygad om att jag tillhör medelklassen. Med apparna räknar jag ut hur mycket jag kan spendera, om jag kan köpa potatis eller inte den här månaden. Jag har inte längre råd med viss frukt – när blev det såhär?”
Ojämlikhet = klimatkatastrof
Det finns hopp
En jämlik framtid för alla är möjlig
Det måste inte vara såhär. Ojämlikhet och klyftor är ett rent politiskt misslyckande. Politikerna låter ett fåtal rika individer att genom sina företag styra löner och matpriser, och att genom sina levnadssätt och investeringar elda på klimatkrisen. Men den goda nyheten är att politiska beslut också kan vända trenden.
Oxfam Sverige vill se:
→ Förbättrad statistik
Att regeringen årligen tar fram en årlig ojämlikhetsrapport, med en kartläggning av ojämlikheten och dess konsekvenser, samt analys och åtgärdsförslag. För att möjliggöra detta krävs bättre data och större transparens kring inkomst- och förmögenhetsfördelningen i Sverige.
→ Beskattning av de rikaste individerna och företagen
Beskattning av de rikaste individerna och företagen, för att minska ojämlikheten och generera finansiering till välfärd och jämlik klimatomställning. Inför en permanent förmögenhetsskatt och en tillfällig skatt på extraordinära vinster för företag. Genomför en permanent ökning av skattenivån på inkomst för den allra rikaste procenten. Skatten ska avse inkomster från arbete och kapital samt ha en högre skattenivå för mångmiljardärer.
→ Mer jämlik fördelning av företagens vinster
Företag bör säkerställa skäliga levnadslöner och trygga villkor för sina anställda före vinster till ägarna.
”Det är en farlig och ohållbar utveckling, och världens ledare måste agera för att reglera den här extrema ojämlikheten. En mer jämlik värld är möjlig om regeringar effektivt reglerar och omformar den privata sektorn, och omfördelar miljardärers och företags makt tillbaka till vanliga människor.”
Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige
Frågor & svar
Världsbanken, IMF och FN har slagit larm om höga nivåer av ojämlikhet och att framstegen med att eliminera fattigdom har stannat av sedan 2020. Världsbanken har till exempel bekräftat att antalet människor som lever på mindre än 5,5 USD om dagen är högre nu jämfört med 2019, och att klyftan mellan den rika världen och Globala syd växer för första gången på 25 år.
Även om extrem fattigdom minskar igen efter att ha ökat kraftigt under covid-19, så gäller det inte de fattigaste länderna. Om man tittar på fattigdom, och inte bara extrem fattigdom, med Världsbankens fattigdomsgräns på 5,5 dollar per dag, så finns det fler fattiga människor nu än 2019. Detta återspeglar vad Oxfam ser i vårt arbete över hela världen. Världen har nästan helt säkert missat målet om att utrota extrem fattigdom till 2030 – och i nuvarande takt kommer fattigdomen inte att utrotas förrän om 229 år. Detta är inte alarmistiskt eller ”cherry picking”, utan en realistisk bild av var vi är 2024.
Hela Oxfams budskap i rapporten är att detta decennium, sedan 2020, är ett skarpt avbrott mot tidigare år när det gäller många saker. En av de sakerna är att vi inte tror på att fattigdomen kommer att fortsätta att minska i den takt den har gjort under de senaste decennierna. Vi menar att vår beräkning är realistisk – med tanke på de extraordinära krisår som vi redan har sett under det här decenniet – med pandemier, kraftigt stigande mat- och energipriser, krig och många nationer i Globala syd som har enorma skulder och står inför konkurs. Det är också Världsbankens, FN:s och andras ståndpunkt.
I genomsnitt fick de 5 miljarder fattigaste på jorden en minskning i tillgångar på 0,2 procent.
Oxfam har utgått från siffrorna i UBS Global Wealth Report från 2023. Den är indelad i deciler, var 10:e procent. De nedersta 70 % såg inte sin förmögenhet minska, men de nedersta 60 % gjorde det, och de nedersta 50% ännu mer. Vi har därför valt att skära siffrorna från de nedersta 60% för att visa hur många som såg en minskning av sina tillgångar. Det är därför naturligt att den genomsnittliga minskningen är liten för de 60 procenten eftersom det är där skillnaden börjar mellan de som fick ökade tillgångar och de som fick minskade tillgångar.
I årets rapport fokuserar Oxfam på de fem rikaste, men miljardärerna som grupp har också sett enorma vinster sedan 2020. Det finns fyra gånger så många dollarmiljonärer i världen som det fanns vid sekelskiftet, och enligt UBS Global Wealth Report väntas enorma ökningar av antalet miljonärer och miljardärer under de kommande åren. Även om många förlorade pengar i början av pandemin och den ekonomiska krisen så har de allra rikaste ökat sina förmögenheter, även om man jämför med hur det såg ut 2019 innan pandemin.
Absolut inte, vi vill se framgångsrika företag – men vår förståelse av framgång är inte hur mycket ett företag kan berika en handfull aktieägare utan hur väl det bidrar till det gemensamma bästa/betalar anständiga löner och skyddar miljön. Ekonomin, och ännu viktigare miljontals vanliga människor, behöver inte den överdrivna vinstjakt som vi har sett från företag de senaste åren. Exempelvis är företagens vinstjakt något som markant har drivit upp den inflation vi sett, enligt Europeiska Centralbanken och IMF.
Oxfam har inget problem med rika människor i sig. Däremot är extrem förmögenhet ett symptom på ett trasigt ekonomiskt system. Extrem förmögenhet orsakar ett samhälle med enorm maktkoncentration hos ett fåtal. När individer är rikare än länder riskerar demokratin att undermineras, något som borde oroa alla som bryr sig om fria, demokratiska samhällen. Den extrema ojämlikheten mellan rika och fattiga underminerar kampen mot fattigdom, skadar ekonomier och skapar allmän frustration. Ojämlika samhällen skapar social oro, politisk instabilitet, kriminalitet och våld. Utöver det är det även de allra rikaste som släpper ut överlägset mest koldioxid och spär på klimatkrisen med sina investeringar och levnadsvanor.
Vi är inte heller själva med att se problematiken i ojämlikheten. Förutom Världsbanken, IMF och FN visar en helt ny undersökning där drygt 2300 miljonärer och miljardärer tillfrågades är 74 % positiva till en ökad beskattning av rika individer där intäkterna går till att förbättra välfärden och att hantera levnadskostnadskrisen. Som flera av dem själva säger, de skulle vara stolta över att betala mer skatt – inte minst för att minska ojämlikheten.
